Världens bästa spelmusik!
Jag blev lite inspirerad av Svamprikets musiklista gjord av Tommy. Men jag tyckte det saknades något vitalt i en lista över spelmusik. I deras lista var det bara spelmusik tillhörande konsoler. Och det spelet som även finns på dator är multiplattform och finns även det på konsoler. Så här tänkte jag utan inbördes ordning lista fem av mina absoluta favoriter genom tiderna. Ja, vissa finns även på konsol men från början var de datorspel och det var även där på deras hemmaplan som jag upplevde dem.
Lotus Turbo Challenge 2 – Amiga
Vilket intro! Problemet med det här spelet var att man aldrig ville knappa sig vidare in i spelet utan fastnade varenda gång vid titeln. Spelet i sig tyckte jag var riktigt bra när det kom, dock var Lotus 3 snäppet vassare rent spelmässigt, men musikmässigt kom det aldrig i närheten.
Cannon Fodder – Amiga
Med en sjukt bra musiksnutt gjort på ett mycket humoristiskt sätt som bara sätter sig bak i huvudet och vägrar släppa. Än idag kan jag komma på mig själv stå i duschen och sjunga på refrängen.
Civilization 4 – PC
Jag tog upp den här musiken i inlägget med Civilizationserien. Samma effekt här som i Lotus Turbo 2. Man kommer aldrig in och spela. Istället höjer man volymen och bara insuper stämningen av den här vackra sången. Det är så här spelmusik skall användas, få igång en i den stämningen som spelet vill ge. Att den här sången ger en episka känslor och viljan att ta över världen råder ingen tvivel om. Jag lyssnar på den medan jag skriver här och hårstråna på armarna står upp och jag känner rysningar i hela kroppen. Ett nutida mästerverk!
Duke Nukem 3D – PC
Jag valde Megadeths version av den här som är sanktionerad av 3D Realms. Den är bara så sjukt bra och jag hoppas verkligen vi kommer att få se mera av vår kära Duke.
Simon The Sorcerer – Amiga
Min pappa tvingade mig att ta pianolektioner när jag var liten. Jag hatade det och lärde mig heller aldrig något vettigt. Kan spela typ Den blomstertid nu kommer om jag får ha noter. Men det är inte bättre än så och har heller aldrig varit. Den här melodin till Simon the Sorcerer var däremot en som jag envist försökte spela av och skriva ut noter till. För en som är relativt tondöv var detta en svår uppgift även om den halvt normalbegåvade tycker det är jätteenkelt då melodin är ganska simpel. Men den har en melodi liksom glassbilen som sätter sig på hjärnan.
Kategorier: Amiga, PC, Retro
Jag spelar Benefactor på Amigan
Det finns ett spel som jag inte döljer att det är ett av mina absoluta favoritspel. Dess huvudkaraktär Ben E. Factor har varit min avatar i väldigt många år nu och jag har aldrig bytt bort honom. Jag har också ett screenshot från första banan i min logotype (spegelvänd för designens skull :P). Spelet i fråga är Benefactor och släpptes 1994 av Digital Illusions (nuvarande DICE).
Spelet är helt unikt i sitt upplägg och jag har personligen aldrig hittat ett spel som liknar det. Man skulle kunna beskriva det som en korsning mellan Lode Runner och Lemmings. Man skall nämligen rädda smarta “lemmlar” eller som dom heter här Merry Men. De är smarta på så vis att de inte bara störtar ut över fösta möjliga stup som lemmlarna gjorde. Ja, vissa gråa Merry Mens är dock inte så smarta utan de går rakt ut för stup om man inte snabbt hittar en röd färgburk som man målar dem röda med och så helt plötsligt blir de smarta igen.
I screenshotset ovanför ser Ni ett exempel när jag är tvungen att ställa mig på en röd knapp för att öppna en dörr åt en Merry Men så att han kan gå in och dra i en spak så att den plattformen rakt över den blåa “valen” skjuter ut och går att använda så att man kan komma vidare. Det här är själva stommen i spelet. Du hjälper Merry Mens genom att trycka på knappar och dom hjälper även dig i motsvarande situationer när du inte kan göra något mer. Otroligt smart spelupplägg. Och kul är det också!
Rent grafiskt såhär 16 år senare så kan man inte annat än bli imponerad över den pixelkärlek Digital Illusions gav det här spelet. Animationerna är imponerande när man ser den mycket lilla Ben E. Factor springa över skärmen. Det är inte många pixlar som dom har haft att röra sig med men ändå får Ben ett otroligt levande rörelsemönster. Det finns som sig bör, ett antal olika monster i spelet som mer än gärna ser till att ditt liv blir så kort som möjligt. Här ovan ser vi en Yeti som motar en stor snövägg preparerad med sylvassa spikar mot Ben. Det är en grym och omedelbar död som blir kontentan av kontakt med snöspikmattan. Och som i de flesta äldre spel ger detta en direkt Game Over-skärm. Som tur kan man trycka på Continue så att man kan fortsätta.
Jag fick svar från Patrick Liu, Producer på DICE angående om en eventuell remake av Benefactor. Tyvärr verkar det på samma sätt som med andra äldre spel att spelet befinner sig i rättighetslimbo som Patrick utryckte sig. På den tiden var det gamla härliga Psygnosis som gav ut spelet och dom är om jag inte är fel ute nu, SCE Studio Liverpool vilka ägs helt utav Sony. Men man hoppas ju alltid att sådana “småsaker” skall lösa sig för ens favoritspel från förr.
Så att få tag i och spela det här underbara spelet i dag är väldigt svårt eller antagligen olagligt (emulator). Själv köpte jag en Amiga 1200 för några år sedan där jag kan uppleva alla mina barndomsminnen på det sättet de var menade att upplevas. Men har du möjlighet att få tag i det här spelet så kan jag inte annat än att ge det mina största rekommendationer, för det här är verkligen ett bortglömt guldkorn och en del av svensk spelhistoria.
Kategorier: Amiga, Retro
Försökte spela Moonstone
Det är söndagsmorgon och vad är bättre att börja en söndagsmorgon än en runda Moonstone på Amigan? Ja, i dag skulle jag säga typ att det mesta vore bättre. Efter att ha tittat igenom det sjukt vackra introt så stod jag där i världen med min röde riddare. Jag försökte hålla mig undan de andra riddarna eftersom jag hade för mig att jag bara åkte på stryk när jag mötte dem. Så jag tog mig upp till vänster på kartan där det är ett vanligt bondeland med åkrar och fina slott. Tänkte att där kan ju inget farligt hända.
När jag väl kom fram dit så envis som jag är körde jag samma “bana” om och om igen. Jag mötte här ett par blåklädda orcer? Dom hade stora farliga vapen med en räckvidd som jag inte kunde matcha. Men jag var ju morgonpigg och rapp i tanken trodde jag. Det här skulle bli en lätt match.
Och som så många andra gånger man har spelat Moonstone slutar varje “bana” på samma vi som bilden här ovan så brutalt illustrerar. Min röde riddare får sitt stackars huvud avhugget igen, igen och igen. Tillslut ger jag upp och stänger av Amigan snabbare än kvickt. Det här var inget roligt spel tänkte jag. Men efter jag satt mig ner och börjat skriva på det här inlägget minns jag mig tillbaka till den tiden då man satt och nötte det här spelet till döddagar. Spelet är egentligen fantastiskt bra och upplägget lika så. Jag hade dock nu på lite äldre dagar föredragit ett svårighetsgradsval så att man ändå kunde få uppleva spelet som man gjorde på den tiden då man hade all tid i världen.
Kategorier: Amiga, Retro
Min topp 10-lista av spel
1. Civilizationserien
Kan inte välja ut en av delarna då alla är sjukt bra. Återspelningsvärde från en annan planet.
2. Settlers 1
Magiskt spel som gett mig mängder av nöje, speciellt i tvåspelarläge på samma dator med var sin mus!
3. Heroes of Might and Magic 2
Även här var det tvåspelarläget på samma dator som gjorde det hela magiskt.
4. Benefactor
DICE bästa spel någonsin! Kommer de någonsin överträffa det? Som det ser ut nu med alla Battlefieldspel har jag svårt att tro det.
5. Doom 1 & 2
Enda spelet som fått mig att punga upp 13000 kronor för en dator enbart för grafikens skull. Och då hade datorn varken ljudkort, cd-läsare eller något annat sådant lyx 😉
6. Quake 1
Även här är det ren och skär ID-magi som gäller 😉 Underbart, läs gärna min post http://www.aftonstjaerna.se/blogg/?p=144 för att se hur du kan spela igenom det med asläcker grafik 😉
7. Heretic 1
Min första ingång till LAN-spel. Helt sjuk känsla första gången man mötte en annan riktig människa som satt på en annan dator precis bredvid.
8. Ameircan McGees Alice
Underbar värld som jag faktiskt fick lite tillbakablickar av i Batman: AA
9. Warcraft 2
Det bästa RTS:et någonsin?
10. Speedball 2
Att ingen har lyckats göra ett sådant här snabbt, roligt spel i samma anda som Speedball 2 är för mig underligt.
Fler topplistor hittar du hos http://xboxflickan.se/
Kategorier: Amiga, Doom, PC, Quake, Retro
Amigatankar – Moonstone
Min första dator var en Amiga 500+. Det var den modellen som hade en hel megabyte som RAM-minne istället för de 512kb som den vanliga icke plusmodellen hade. Denna maskin köpte jag 1991 nästan helt själv. Min morfar lade till några tusenlappar han ocksaå då jag inte hade råd med hela själv. Har för mig att hela kalaset kostade 4495 kronor.
Ett av spelen som jag minns särskilt väl var Moonstone – A hard days knight. Detta var olikt något annat spel jag någonsin hade 
spelat. På den tiden var det mest enkla NES-spel och söta SNES-spel jag hade lirat. Det närmaste jag hade kommit var väl antagligen Zelda. Jag skulle kalla spelet ett Action-RPG. Jag kommer inte ihåg åldersgränsen för det här spelet men jag skulle tippa på att den låg på 18 år. Det var otroligt blodiga scener som utspelade sig framför mina ögon. Och jag älskade det!
Man spelade ute på en stor karta som man kunde spela mot 3 andra spelare. Med ett svagt svärd och egentligen inget annat så gav man sig ut på äventyr mot diverse monster och andra riddare. Kontrollerna i spelet minns jag som att de var väldigt oprecisa och ett litet misstag innebar oftast döden innan du hann tänka att du gjorde fel.
Det som jag fastnade för först var inte det otriliga gameplayet. Nä, det var den sjukt snygga grafiken i introscenen. Den kunde jag se om och om igen hur många gånger som helst. Att sådant här var möjligt fanns inte i min världsbild. Helt sjukt!
Jag klarade tyvärr aldrig spelet då det var alldeles för svårt. Däremot hade jag och ett antal kompisar sjukt roligt åt det och skadeglädjen när någon fick sitt huvud avkapat var stor.
Spelet var så bra att jag än i dag rankar det klart lätt på min topp 10 lista över bästa spel någonsin. Väldigt många spel som kom under Amigaeran hör till mina absolut toppspel. Amigan var verkligen underbar och det är med sorg i halsen som jag tänker tillbaka på den dagen då jag skildes från den i utbyte mot en PC(486 50mhz SX2 4MB RAM). På senare år har jag dock införskaffat mig en Amiga 1200 i mycket fint skick. Nu är det bara en skärm som saknas, och givetvis platsen för skärmen. En A1084 hade suttit fint 😉
Kategorier: Amiga, Retro
Ännu inget Street Fighter 4
Jag har väntat och väntat. Tror jag beställde spelet på releasedagen från cdwow. Ja visst det var jättebilligt och kostade endast 359 kronor så jag får väl betala i tiden det tar för spelet att anlända till min brevlåda istället. Problemet är bara att jag börjar få abstinens av att få spela detta nu mot min äkta hälft. Jag spelade Street Fighter 2 ganska mycket på min gamla Amiga 500+ när det begav sig. Med en Tac-2 i högsta hugg var jag näst intill oslagbar. Men när jag nu senast köra Street Fighter 2 HD på ps3an så slog min äkta hälft mig på fingrarna rejält. Jag känner mig som en slagen gammal hjälte. Har jag blivit så sjukt mycket sämre eller är min äkta hälft en naturbegåvning? Jag skulle tippa utan att vara elak att det är jag som har blivit mycket sämre. Sedan är jag inte heller van med flera knappar än en 😉
Kategorier: Amiga, PC
