Splinter Cell Avklarat
Jag vann som bekant Splinter Cell till PC av Ina borta på New Game + för ett par veckor sedan. Nu har jag spelat igenom det och tänkte skriva ner lite kort vad jag tyckte om spelet. Det nya Splinter Cell är nytt på ont och gott. I mina ögon mest ont. Tidigare ansåg jag att serien var lite unik och ganska ensam i den döende “Thiefgenren”. Nu anser jag spelet mer ligger i Gears of Wargenren vilket är synd. Jag älskade att smyga tyst förbi mina fiender för att kanske då och då överraska dem med ett välriktat skott. Nu ligger all fokus på action vilket vi redan har sjuhundra andra spel som gör. Så varför skall man då egentligen välja Splinter Cell?
Svaret är kort och gott att man lika gärna kunde välja något annat. För något spår av vad som för mig är Splinter Cell finns tyvärr inte kvar. Nedan ser Ni en bild på Splinter Cell när det begav sig.
Men jag har ändå spelat igenom det för som spel är det helt ok. Det kunde bara heta något helt annat och de flesta hade varit nöjda så. Det kanske inte hade sålt lika bra, men frågan är om det inte hade räckt med Tom Clancys Whatever eftersom det namnet är ganska starkt som det är.
Nä, nu ser jag framemot vad Batman kan erbjuda mig i Gotham City då de känns snäppet närmare mitt favoritspel Thief. Fast ändå inte 
Kategorier: PC
Spel som drivs av Doommotorn på iphone
Doom engine eller ID Tech 1 Engine som den egentligen heter. Doom Classic hoppas jag alla verkligen har spelat på iPhone. För det är verkligen det bästa FPS:et på enheten. Spelkänslan och kontrollen är så perfekt att man verkligen inte saknar några tangentbord eller gamepads för dem som är lagda åt det hållet. Men när man väl har spelat Doom Classic och väntar på att Doom 2 Classic skall komma ut(vilket det inte verkar göra). Så finns det faktiskt ett par andra spel som bygger på samma motor med custom wad-filer. Detta tack vara allas vår husgud John Carmacks vilja att släppa alla hans motorer som open source.
HacX
Det första spelet heter HacX och är helt gratis att tanka ner. Det släpptes 1997 och blev lite av en besvikelse då. Inte många känner till spelet eftersom att Quake då redan hade rönt stora framgångar. Spelet i sig marknadsfördes som en expansion till Doom 2 men det hjälpte föga. Det var för sent! Men nu tack vare iPhones framgångar så får HacX äntligen chansen att visa vad det går för. Det är ett bra spel så det förtjänar det verkligen. Nog kunde de allt ha tagit 7 eller 15 kronor för det men det är bara att tacka och ta emot! Ituneslänk.
Doomsday: Hellraiser
Nästa spel kostar 7 kronor och heter Doomsday: Hellraiser. Det bygger på project Freedoom vilket är ett projekt vilket entusiaster har skapat ett komplett spel till Doomengine. På PC är det helt gratis och kan hämtas här. Det som jag skriver om är dock portat till iPhone och i princip gratis. Jag har ännu inte hunnit testa det här men för 7 kronor så är det så klart värt det så vi får se mer Doomspel på iPhone! Ituneslänk.
Hell on Earth
Nästa spel heter Hell on Earth och kostar 15 kronor. Finns dock som en liteversion för de som vill testa först. Eftersom jag upptäckte alla dessa spel igår har jag bara hunnit spela en bana av det här spelet. Men det känns precis som de övriga mycket bra och jag köpte det direkt efter den banan. Så köp på bara! Ituneslänk.
Det är ett par som har klagat på kontrollerna i de här spelen. Jag har även sett att vissa sagt att det inte går att ställa in det så det passar en perfekt. Jag tycker dock tvärtom att här har man verkligen möjlighet att ställa in kontrollerna precis så att de passar en själv. Efter mycket testande så har jag kommit fram till det som passar mig bäst och jag tänkte dela med mig av de inställningarna här i 2 screenshots.
Efter det här är inställt så går jag in och flyttar runt kontrollerna så att de hamnar absolut längst ner i bild eftersom jag vill ha så lite tummar i vägen för bilden som möjligt. Jag drar även ner avtryckarknappen så att den sitter precis ovanför den högra virtuella spaken. Givetvis döljer jag spakarna så att de inte skall förstöra den vackra grafiken som alla dessa spel visar upp. Så, vad väntar ni på! I väg och storhandla! 😉
Kategorier: Doom, Mobilspel, Retro
Stunt Car Racer på Amiga givetvis! ;)
1989 släpptes ett av de bästa bilspelen någonsin. Och det är fortfarande inte många bilspel som är bättre än Stunt Car Racer. Det var kanske inte direkt känt för att vara speciellt verklighetstroget. Men var man ute efter ett dåtida Grand Tourismo så var man helt fel ute. Det här är bilracing på höga träbanor utan räcken. Man fick balansera bäst man kunde på de smala vägarna och ramlade man av fick man snällt vänta på en kran som lyfte upp en på banan igen.
Man kunde spela både singleplayer och multiplayer (med hjälp av en nollmodemskabel). I singleplayer gick tävlade man i olika serier (4 totalt). Kontrollen var med hjälp av en Tac-2 sticka total och jag kommer ihåg att jag nästan kände skakningar i stickan på samma sätt som rumble fungerar i dag. Givetvis kändes det ingenting utan det var antagligen bara en känsla av total kontroll i kurvorna och hoppen. En sak till som jag tyckte var hur cool som helst var att när man kraschade bilen så syntes det hål i glaset liksom på TV-rutan. Ja alltså typ som i Gears of War när det skvätter blod eller som i Unreal Tournement 3 då det kommer vatten på “kameran”. Stunt Car Racer var tidigt ute med den här effekten!
Spelet släpptes på en mängd olika datorer men som vanligt vid den här tiden så var Amigaversionen överlägsen PC’ns dassiga EGA grafik. Utvecklare och utgivare var inga andra än MicroProse (MicroStyle UK) som alla vet är en legendarisk utvecklare/utgivare med spelserier som Civilization, UFO – Enemy Unknown(Xcom), Railroad Tycoon, Pirates! med flera på sitt samvete.
Kategorier: Amiga, Retro
En liten uppdatering angående Risen
Jag har nu spelat Risen ytterligare 10 timmar sedan jag skrev mina första intryck. Sedan dess har en del hänt, jag har givetvis dött en massa gånger, men även så har spelet växt. Jag tycker att det är ett ganska bra spel om man ger det chansen. Men jag kvarstår med faktumet att man inte skall köpa det förrän det hamnar i en REA-back. Och för guds skull, köp det inte till konsol, för att hålla på att leta i sitt inventory med en gamepad är värsta mardrömmen. Det finns en anledning till att Xboxversionen är mycket billigare än PC-versionen just nu.
Grafiskt sett tycker jag fortfarande att det är ganska tekniskt fult. Det ser grumligt ut och inte alls så klart som det borde ha gjort på en modern PC. Men jag har beslutat mig för att lägga spelet åt sidan nu. Jag kanske kommer att ta upp det i framtiden när jag inte har så mycket annat att spela (som om det skulle hända). Nu stundar snart Gothic 4 och av demot att döma så är det betydligt bättre än var Risen är.
Kategorier: PC
Är Gears of War 3 verkligen så hett?
Jag läser på Fragzone, förlåt, Fz.se, att man kan få testa heta Gears of War 3 tidigt nästa år. Ok, vad är det för konstigt med det funderar Ni över. Jo, jag stör mig lite på att man använder heta i samma mening som ett så simpelt spel som Gears of War 3. Visst, det är efterlängtat, men spel är ju alltid efterlängtade av deras fan. Men vad är då grejen med Gears of War 3 som är så hett? Vad är skillnaden mot de tidigare spelen? Det använder samma motor som i de tidigare spelen. Men en motor kan man alltid utveckla och trimma men det tycker jag inte Epic gör. Inte enligt de screenshots vi hittills har sett, då ser det fortfarande så där tråkigt Unreal Tournament 3:aktigt ut. Plastigt och tråkiga färger. Det finns speltillverkare som verkligen gör magiska saker med Unreal Engine så felet ligger inte i motorn utan hos dem som utvecklar till den. Så vem borde egentligen vara bäst på att utveckla spel till sin egen motor?
Jag har spelat både Gears of War 1 och 2 mest bara för att se vad det är för något. Ettan spelade jag på PC och tvåan på 360. Visst var det snyggare på PCn men det var ändå ganska tråkiga miljöer. Och det här typiska Unreal Engine 3 utseendet. Jag verkligen avskyr det. Jag har tidigare skrivit ett inlägg om hur mycket jag hatar Haloserien. Riktigt så illa är det inte med Gears of War. Trean är säkert värt att spela igenom om man hittar det i en REA-back för 100 spänn eller så. Men då gäller det att man har ordentligt tråkigt för att ersätta tristessen.
Nä, kom med något nytt Epic! Ge mig Jazz Jackrabbit HD! Ja, ja vet att det inte är något nytt men det är ta mig tusan hett!
Nu blev det här inlägget väldigt destruktivt men jag kände att jag bara var tvungen att spy galla på något som det känns som att jag är ensam i världen om att hata. Att jag är ensam om i världen att se hur tråkigt och upprepande det är. Ja, låt gå för 4-personers coop då, men hallå, för oss som inte har några spelande vänner känns det ändå inte som något jag vill kalla hett. Nä, Gears of War 3 är lika iskallt som Halo Reach alltid har varit!
Kategorier: Xbox
Bloggen är upp och ner
Jag vet inte riktigt vad som händer med bloggen här i dag sedan jag bytte till Binero. När jag tar bort ett objekt både i WordPress och sådant som är hårdkodat i sidan så vägrar det försvinna. Spelar ingen roll hur mycket jag tömmer cachen eller bytar webbläsare eller dator. De gamla sakerna som egentligen inte finns är kvar. Därför ser antagligen hela högerspalten ganska rolig ut och den ser även olika ut beroende på vilken sida du är inne på. Helt crazy med andra ord. Jag antar att det är något med Bineros servrar eftersom de verkar vara så överbelastade efter deras 10000 gratisdomänerkampanj. Så det är väl egentligen bara att vänta och se, det viktigaste är ändå att bloggen fungerar. Skall bli spännande att se om det här inlägget kommer direkt eller med en fördröjning 
Kategorier: Uppdatering
Hur bra är egentligen Risen?
Jag har spelat ungefär 10 timmar av Risen. Så det är en bra bete kvar för de utlovade 60 timmarna som står bak på fodralet. Fast frågan är om jag verkligen vill spendera 50 timmar till i det här spelet. Jag tror inte att jag kommer att ge något entydigt svar i det här inlägget. Men jag skall försöka förklara lite vad jag tycker om det.
Redan innan jag köpte spelet hade jag hört talats om hur otroligt buggiga spel Piranha Bytes släppt i och med Gothicserien. Jag har själv aldrig testat något av deras spel så jag har ingen egen erfarenhet av dessa påstådda buggar. Nu har i alla fall Piranha Bytes gett ut en andlig uppföljare till Gothic 3 vilket dom kallar Risen. Det första som kanske slår en är att grafiken är riktigt snygg. Men jag blir faktiskt inte så imponerad alls. Den är grumlig och inte speciellt skarp. Jag förstår att det är ett medvetet val från tillverkarna men det blir inte mindre irriterande för det.
Spelet har ett stridssystem som likt med Morrowind är en styggelse av stora mått. Fast jag tror nog faktiskt att Morrowind var snäppet värre. Jag har med min gubbe valt att gå in för att slåss med svärd, så hur magi och båge fungerar kan jag inte svara för. Men när man skall slåss så använder man vänster musknapp för att hugga och höger för att blocka. Sedan går det ut på att dodgea runt motståndaren i rätt ögonblick så att man kan få in ett hugg från sidan eller bakifrån. Framifrån blockas annars oftast när fienderna blir lite svårare. Det är egentligen ganska tråkigt att slåss.
Men vad är det för buggar folk snackar om. Jag har ännu lyckats med konstycket att fastna i en vägg, att en quest har slutat att fungera så att jag fick starta om innan jag tog den och lite småsaker som glitchar och liknande. Så man märker att det inte är direkt Blizzardpolerat. Och när vi ändå snackar om alla uppdragen så tycker jag att man får en dålig överblick över vilka quest man har och vad som egentligen skall utföras. Jag är givetvis även här sjukt bortskämd med World of Warcrafts fenomenala questingsystem samt de addons man kan förgylla den med ännu mer. Men jag fortsätter att spela ändå. Ja, för världen är ändå spännande att springa runt i. Men desto mer jag spelar det desto mer längtar jag till det “riktiga” Gothic 4 som numera görs av Spellbound. Det har jag testat demot på och blev riktigt förtjust i. Kändes helt rätt överlag och som inte bara som en värdig uppföljare utan en betydligt mer polerad uppföljare.
Kategorier: PC
Raptor: Call of the shadows
Nu går vi tillbaka till 1994 och sharewarespelens förlovade tid. På den här tiden så fanns inte ens tanken att vi konsumenter skulle betala för speldemos. Nä, gav speltillverkarna istället bort oftast en tredjedel av spelet gratis och sedan fick man betala om man ville ha resten istället. Doom och Raptor här var uppdelade i episoder som gjorde att det var lätt att ge bort första episoden för att sedan ta betalt för de två andra. Samtidigt som jag skriver det här så börjar jag bli mer och mer förbannad över tanken att ens ta betalt för demo. Om någon skulle fråga mig om det var bättre förr så hade jag tryckt ner ett ja-svar i halsen på dem.
Dagens ungdomar är dock uppvuxna med att betala för extra banor, för extra kläder och annat skit som vi som varit med ett tag tog för givet att det var antingen gratis, eller något som vi själva kunde modda in i spelet. Nu är det varken gratis, eller så går det oftast inte att modda in något alls, förutom vissa i vissa spel. Jag köper att det är mer avancerat att skapa en karta till Modern Warfare 2 än det var till Doom. Men det finns alltid entusiaster som mer än något annat är villig att skapa banor för oss andra och släppa dem helt gratis. Det handlar bara om att tillverkarna skall låta oss göra det. Jag själv var en utav dem för ett par år sedan.
Nu skulle ju egentligen inte det här inlägget handla om DLC och hur bra det var förr. Det bara blev så när jag tänkte på det. Så, 1994 så släppte Apogee Software ett spel som var utvecklat av Cygnus Studios som hette Raptor: Call of the Shadows. Det var ett
traditionellt shoot em up-spel i den gamla skolan. Här samlade man “pengar” under uppdragen och dessa kunde man sedan spendera på nya vapen, sköldar, bomber och så vidare.
Det som skilde Raptor mot andra liknande spel var dels att det man flög nedifrån istället från sidan som var det vanligaste i de här spelen, dels var det spelkontrollen som var så sjukt perfekt att man mår dåligt när man spelar andra liknande spel än i dag.
Tidigare i år så uppdaterades Raptor av DotEmu så att det blev kompatibelt med de senaste Windowsversionerna. Även upplösningen går att köra ända upp till svindlande 1280×800. Så har du inte spelat det här spelet tidigare, eller är ledsen för att du inte får i gång originalet längre så kan jag inte annat än rekommendera att besöka antingen DotEmu(4.99€) eller gog.com(5.99$) för att inhandla den senaste versionen.
Men givetvis så finns även originalversionen som shareware kvar att tanka ner helt gratis på Apogees hemsida, eller som dom nu heter, 3D Realms. Mycket nöje!
Kategorier: PC, Retro
Jag spelar Duck Tales på Amigan!
1990 så släpptes ett spel som baserades på min favoritserie under den här tiden, Knatte, Fnatte och Tjatte. Ja, för så hette serien Duck Tales i Sverige innan den blev Ankliv. Det handlar alltså om Joakim von Anka och Kalles brorsöner Knatte, Fnatte och Tjatte.
Man utgår ifrån Joakims kontor där man på en världskarta ser olika platser om i världen dit man kan åka på uppdrag för att plocka hem en skatt före Flinthjärta kommer dit och snor den. Den som har fått mest pengar i slutet av spelet vinner. Men för att komma till de olika platserna måste man ge sig i väg på en flygtur med Sigge McKvack vilket alltid slutar med en krashlandning oavsett hur bra det än går 😉
Uppdragen som man kommer ut till är bland annat plattformshoppande i djungeln som ni ser på bilden nedan och bergsklättring.
Spelet släpptes även till PC men rent grafiskt så var Amigaversionen klart överlägsen (som i så många andra fall). Jag skulle nog inte rekommendera någon som inte har spelat det här spelet tidigare att testa det. För det är mycket retrokänslor som får mig att fortfarande tycka att det är ett bra spel. Inte för att det är dåligt, men mer för att det inte är tillräckligt bra i dagens mått mätt.
Kategorier: Amiga, Retro
Jag spelar Desert Strike på Amigan!
Desert Strike är ett spel som är skapat och utgivet av Electronic Arts. Det kom till de allra flesta systemen som var tillgängliga vid releaseåret 1992. Jag spelade det givetvis som det mesta den här tiden på min kära Amiga 500+. Nu rullar det dock på min Amiga 1200, tyvärr utan min gamla härliga Tac-2 som knapparna inte fungerar på så bra längre.
Spelet låter dig flyga en Apachehelikopter under ett fiktivt Gulfkrig. Du startar med din helikopter på en båt ute i vattnet för att ta dig in till ökenlandskapet och utföra uppdrag såsom att rädda fångar och förstöra fienders baser. Du utrustar din helikopter med olika vapen ju längre spelet fortlöper.
Jag kommer inte ihåg exakt hur det var, men nu när jag spelade så hade jag varken livsmätare eller bränslemätare synliga. Det kunde ju faktiskt varit trevligt att ha eftersom när bensinen tar slut så störtar man och dör. Samma sak givetvis om livet, eller i det här fallet, helikopterns sköld går sönder.
Efter det här spelet så släpptes det hela 4 uppföljare, Jungle Strike, Urban Strike, Soviet Strike och Nuclear Strike. Av dessa har jag bara spelat Jungle Strike vilket var exakt samma spel fast i andra miljöer. Men det var tillräckligt på den tiden för att motivera ett köp då de nya miljöerna var i otroligt vackra djungellandskap.
Som spel betraktat i dag är det nog bara till för oss som var med när det begav sig. Jag tycker att det är ett helt okey spel och blir faktiskt lite sugen på att testa Nuclear Strike som finns till PC med något upphottad grafik. Men helst av allt vill jag nog komma ihåg det som det sjukt bra spel det en gång var och hur äkta känslan kändes när man första gången lyfte från hangarfartyget mitt ute i havet.
Kategorier: Amiga, Retro
« Föregående sida — Nästa sida »
