Vampire Hunters
Jag började för en vecka sedan följa en sida som lägger ut releasedatum på spel, film och annat. Den heter releases.com och den kan jag starkt rekommendera. Då kom för några timmar sedan upp ett spel som hette Vampire Hunters upp. Och det namnet reagerade jag ju direkt på. Kan det vara ett nytt Vampire Survivor?
Ett nytt Vampire Survivor var det inte. Eller ja, det var det egentligen. Det var ett Vampire Survivor i en 3D-värld. Och det var riktigt riktigt bra! Har iofs kanske bara lagt 2-3 timmar i det. Och eftersom jag var snabbt på det så låg jag ett tag etta i världen på både första och andra kartan. Nu någon timme senare är jag hopplöst förpassad till 200-300 platsen någonstans. Men om jag ska försöka beskriva spelet lite mer noggrant så tänk dig Vampire Survivor. Exakt så. Fast du ser från personens ögon. Du skjuter alltså inte med musknappen. Allt sker automatiskt när du siktar på fienderna. Kan kännas ovant i början eftersom man sedan Wolfenstein 3Ds dagar alltid har tryckt på någon knapp(då ctrl) för att skjuta.
Likt Vampire Survivor så plockar du upp ”pluppar” som ger dig XP. När du gått upp i level får du en ruta där du kan välja mellan fyra olika uppgraderingar. Precis som i Vampire Survivor med andra ord. Du kommer att dö mycket i början. Det kommer att ta tid innan du får vapen värda namnet. Mellan omgångarna kan du också uppgradera din karaktär så att den tex alltid börjar med 30% mer skada på samtliga vapen. Precis så som en rouge-lite ska vara.
Detta spelet är verkligen kaos från början tills du dör på en boss eller någon flygande elaking som har smugit upp bakom dig. För det är ju just detta som skiljer Vampire Hunters från Vampire Survivor. Du ser inte vad du har bakom dig förrän du vänder dig om, och då kan det redan vara för sent.
Jag rekommenderar starkt detta spel. Just nu är det dessutom nedsänkt releasepris på Steam. Kostar typ 120 spänn eller så. Finns även på konsol, såsom Switch. Men likt den PC-puritan jag är så ska ju givetvis FPS-spel spelas med mus och tangentbord. Spring och köp!
Kategorier: Nintendo, PC
Spelfunderingar
Jag minns fortfarande hur stolt jag var för att jag hade hela 19 NES-spel. Jag hade dom i en sådan där fantastiskt vacker box som man kunde bära runt. Den tog totalt 20 spel. Så jag hade nästan maxat den. Det var sjukt många spel. Jag visste inte ens vad jag skulle spela härnäst, för jag var som ett barn vid godisdisken som hade för mycket att välja på.
Tiderna har dock ändrats. Barnet är fortfarande närvarande. Men istället för 19 spel att välja mellan så ”stoltserar” mitt Steambibliotek med hela 1893 spel! Vågar inte ens tänka på hur mycket pengar jag lagt på dessa. Och utöver det så har jag Uplay+, EA Play Pro och GamePass Ultimate. Så det finns ett par spel att välja på. Ja just det, glömde ju Playstation plus högsta paketet där oxå. Hur ska jag hinna välja spela? Nä, sanningen är ju att jag inte gör det. Och jag missar en massa bra spel att spela på grund av att jag bara hoppar runt.
Sättet jag bara hoppar runt påminner mig om en kompis jag hade på 90-talet som piratkopierade alla sina spel. För honom fanns där inget värde i något spel. Så han spelade något spel fem minuter, något bara startade han för att sedan stänga av. Det fanns inget värde i spelet. Så varför skulle han lägga tid på det? Lite så kan jag känna igen mig i honom nu. Jag har för många spel. För många möjligheter att spela olika spel för att jag verkligen ska kunna njuta av dom.
Men, jag har nu försökt att bestämma mig. Oavsett nya spel så ska jag hålla tillbaka. Försöka att inte gå på hypen av ett nytt spel. För att istället spela något av de typ 4000 spelen som jag har tillgång till. Med det sagt så är det just nu två spel som jag ska försöka spela lite extra närmaste tiden. Och det är Diablo 4 och Civilization 6. Två mycket bra spel som ger mer om man lägger lite tid på dom. Civ 6 har fått alldeles för lite kärlek av mig trots det är ett sjukt bra spel. Tror jag har 52 timmar totalt på Steam. Galet lite! Sen har jag nog ett par timmar på mobil och Switch oxå, men det är absolut värt mer.
Så varför skriver jag ens det här inlägget? Jo, för att Baldurs Gate 3 nyss har släppts och att jag är så lockad av att inhandla detta, antagligen helt fantastiska spel. Men då missar jag ju andra bra spel som jag inte är färdig med. Så nu spelar jag Civ 6 så mycket jag kan och försöker undvika att Baldurs Gate 3 finns. För annars vet jag att jag antagligen bara kommer ge 5-6 timmar i det och sen överge det för nästa kick. Och det blir i så fall en dyr kick. Bättre att köpa det när jag känner att jag är färdig med de spelen jag har för att sen kanske till och med spara lite pengar på någon rea eller så.
Kategorier: PC
Becastled
Jag ska försöka att spela några av alla dessa Settlers-kloner som finns ute på marknaden just nu. Det är ett försök för att förbereda mig på släppet av Settlers 8, eller The Settlers – New Allies som det egentligen heter. Många av dessa spelen kommer att vara i early access så det kommer oftast inte vara färdiga spel jag kommer att testa. Men först ut är Becastled, vilket är just ett early access-spel som ser spännande ut.
Till en början så startar man med ganska begränsade resurser. Ungefär en trähuggare, ett bibliotek och några hus. Husen bygger man som vanligt för att öka antalet invånare som kan hjälpa till i din by. Det tog ett tag för mig att förstå hur man använde biblioteket för att forska fram nya byggnader, men egentligen var det inte så svårt. För det kommer man behöva för att tex kunna bygga en stenhuggare.
Grafiken i spelet är mycket fin. Eller gullig kanske man skulle kunna kalla den. Och det är ju lite det en suktande Settlersveteran är ute efter. När det kommer till fiender så anfaller dom under natten. Då sover alla utom soldaterna så ingen produktion under nätterna med andra ord. Dom kommer lite i vågor. Så jag vet inte riktigt om det är ett slags tower defence-liknande upplägg som tillverkarna har tänkt sig när det är klart.
Några varglyor finns också utplacerade. Men jag kan ta bort vargarna med hjälp av mina soldater, men sen kan jag inte göra något med den ytan därefter. En sak som är bra att veta, det är att spelet arbetar med brickor. Tänk som pusselbitar, där det kostar att ta över varje pusselbit med trä. Därefter kan du bygga på just den delen. Delarna är olika bra på olika saker. Vissa är bra för träproduktion, andra för sten, järn, boskap osv. Så det gäller att bygga ut sin by och ha detta i åtanke.
Utvecklaren skriver att det som är kvar att lägga till i spelet är tex en kampanj, lite magi och hjältar. Det jag saknar och skulle vilja se är ett multiplayerläge, antingen mot varandra eller tillsammans i kampanjen eller mot en AI. Men det återstår att se om det kommer bli så. Vad det verkar så är det kanske 1 år kvar i early access, men det kostar bara 12.49 EUR så det tycker jag ändå det var värt.
Kategorier: PC
Quake 4 avklarat
Jag har nu klarat Quake 4 för andra gången i mitt liv. Detta får avsluta min Quakegenomspelning för den här gången. Nu har jag klarat allt officiellt som finns att klara från Quake 1 till Quake 4. Ja, tom Quake 3 spelade jag igenom singelplayer-delen i. Det var väl inte jättenjutbart men det var härligt att se alla böjda väggar och dörrar igen. Jag har tyvärr inga fina screenshots att bjuda på från Quake 4 då jag spelade det på ett gäng olika maskiner med syncad sparfil, så om jag tog några screenshots så minns jag inte på vilken maskin dom ligger nu. Och hittar dom inte på denna.
Så vad anser jag då om Quake 4 år 2021? Det är ett helt ok spel. Men det kommer inte upp i Quake 1’s kvalitet. Inte ens nära. Och inte till Quake 2 heller, som det väl mest får ses som en uppföljare till. Jag spelar i princip varje vecka en hemgjord bana till Quake 1 eftersom det håller så sjukt bra. Det finns det inget annat spel som jag gör med. Men var Quake 4 värt en genomspelning ändå? Ja, men det tycker jag absolut att det var. Det var kul att uppleva spelet igen. Även om jag inte kommer ihåg så mycket av det, då jag bara kört igenom det en gång när det då begav sig. Absolut värt om du kör ett Quakemarathon. Men för min det så får det nog vänta 10 år till innan jag drar igenom det. Quake 1 är jag däremot redan nu sugen på igen. Men eftersom jag redan kört igenom det 2021, så får jag nog vänta till 2022 tills nästa gång. Alltid något bra spel att se framemot med andra ord!
Kategorier: PC, Quake, Retro
Raven Keep
Jag har precis spelat igenom en sjukt imponerande karta till Quake 1. Japp, ni läste rätt. En karta till Quake 1 vilket släpptes 1996. Ja, ni ser bilderna och dom är korrekt återgivna i Quake 1-motorn. Den här kartan är så här vacker.
Men att bara kalla det för en karta gör den egentligen inte helt rättvis. För här finns förutom en vacker karta även nya vapen samt nya fiender, blandat med lite gamla favoriter från originalet.
Även fast det bara är en karta så ser du säkert på bilderna att det finns en hel del att göra här. Mängder av rum som är låsta från en början men som det finns nycklar till att hitta. Mängder av nya spännande fiender som kommer att ge dig en rejäl utmaning. Nämnde jag att det hela slutar i en stor bossfight?
Det bästa av allt med sådana här kartor är ju att dom är helt gratis. Det är bara att tanka ner och köra. Ja, förutsatt att du har originalspelet. Men det känner jag att typ alla har i säkert 5-10 upplagor nu. Annars finns det är köpa för en billig peng på typ gog.com.
Du kommer att behöva en motorport som klarar hålla fler saker i minnet än vad original quake.exe klarade av. Så jag rekommenderar starkt Quakespasm. Själva Raven Keep hittar du här. Och en sista varning, akta dig för korparna…
Kategorier: PC, Quake, Retro
Horizon Zero Dawn avklarat
Jag spelade Horizon Zero Dawn redan när det först släpptes på Playstation 4. Och jag klarade även grundspelet på den plattformen. När däremot expansionen The Frozen Wilds kom så fastnade jag av någon anledning på något ställe och därefter kom Zelda till Switchen och detta spelet försvann ur mitt minne.
Tills för någon månad sedan när det släpptes på PC. Och givetvis till ett riktigt bra pris. Tror jag betalade strax under 200 kronor för det med lite kuponger och annat som jag hade liggandes i mitt spelbibliotek. Och så sjukt vackert det var på min stora breda skärm. Det var som ett nytt spel. Och att få spela med mus och tangentbord gjorde det hela värt att dra igenom en gång till.
Den stora skillnaden denna gången var att jag klarade ut hela spelet inklusive The Frozen Wilds. Jag förstod inte ens riktigt var jag hade fastnat på PS4an, men jag gissar att det var kontrollrelaterat då mus och tangenbord är överlägset alla dagar i veckan när det gäller kontrollmetod. Speciellt i spel där du ska skjuta med pilbåge på rätt ställen på fienderna för att dom ska kunna tas ned snabbt.
Spelet håller fortfarande idag. Det kanske har bleknat något nu efter att jag kört igenom både Zelda och senaste Assasins Creed. Men eftersom AC – Valhalla ännu inte släppts så finns det inte riktigt någon värdig konkurrent just nu. Och då håller det bra.
Jag tror dock inte att jag skulle spela igenom det igen om det var ett fullprisspel. Men har du aldrig kört igenom det tidigare är det lätt värt sina pengar.
Kategorier: PC
Dead But Dreaming
Ytterligare en fantastisk bana till Quake är genomlirad. Den här banan tyckte jag var ganska svår. Jag dog en himla massa gånger och fick använda sparfunktionen flitigt för att jag inte skulle behöva köra om stora delar av kartan.
Banan tog mig nästan en halvtimme att klara och är precis lagom i längd för dagens spelande. Den är vacker med gröna växter hängandes ner över hela banan. Den är uppbyggd i ett antal nivåer som man passerar över och under beroende på hur långt man har kommit. Jag fullkomligt älskar den här typen av upplägg.
Nivån består av totalt 107 fiender och det är verkligen fullt ös hela tiden. Jag gillar de delar som när man kommer till ett ställe så blir man likt Unreals klassiska nivå, liksom instängd bakom galler och sen väller det ut fiender. Visst, kanske inte lika nyskapande som när Cliffy B gjorde det första gången 1998, men ändå en fin effekt.
Kartan är skapad av Fairweather som också ligger bakom en hel hög av banor som jag också ser framemot att testa någon gång. Så, vad väntar du på?
Kategorier: Bantestande, PC, Quake
C&C Avklarat
Då var även Command & Conquer – Remastered avklarat och lagt på listan över avklarade spel 2020. Jag kommer säkert att spela lite på expansionerna till både originalet samt Red Alert. Men detta gav verkligen blodad tand!
Ett bättre RTS än detta är svårt att hitta. Men samtidigt kom jag på att Age of Empires 3 kommer i en Definitive edition om en dryg månad. Så många bra spel att lira, så lite tid. Tur att det inte kommer så många bra nya.
Men jag är sugen på mer C&C. Hoppas verkligen dom tar tag i Tiberian Sun också! Och när dom ändå är på gång Red Alert 2 samt Generals. Det är väl dom jag mest vill se i uppdaterad version.
Kategorier: PC, Retro
Doom Eternal avklarat
Då har jag äntligen efter många om och men klarat Doom Eternal. Jag gillade det skarpt, även om jag tyckte det var lite väl svårt i slutet. Jag har ju alltid haft svårt för spel som är för svåra för sitt eget bästa. Dock löste Doom Eternal detta på ett sjukt Nintendovis, genom att efter ett par gånger jag dött gav mig en uppgraderad rustning som hjälpte mig att klara de två svåra passagerna i slutet av spelet.
Slutbossen kan vara en av de häftigaste bossarna jag någonsin mött. Nu säger kanske inte det så mycket eftersom jag hatar bossar. Oftast fastnar jag ju på dom och får sedan ge upp spelet eftersom jag inte kommer förbi. Men den här gången var den riktigt häftig! Och som tidigare sagt, fick jag hjälp av spelet med extra rustning för att klara det.
Nu är jag redo för expansionspacket som skulle komma någon gång i oktober. Risk för att det krockar lite med Age of Empires 3 dock, men vi får se. Nästa spel innan dess är antagligen Super Mario 3D All-Stars. Så då kommer det att bli lite lugn nu en dryg vecka där jag kan fortsätta spela grymma banor till Quake 1.
Kategorier: Doom, PC
En härlig Settlersbana
En av mina stora passioner när det gäller att spela bra spel är att spela de tillsammans med mina barn. Ett av de där absolut bästa spelen någonsin är enligt mig Settlers 3. Detta lilla fantastiska spel från den tyska studion Blue Byte har åldrats med aldrig tidigare skådad värdighet. Spel som släpps idag 22 år senare är inte snyggare. Så med history edition som Ubisoft släppte för 2 år sedan som gjorde att man kunde köra i 16:9 eller för min del 32:9 men med samma grafik som 1998 öppnade en helt ny värld för mig.
I dag fick jag för mig att jag skulle gå in i karteditorn och skapa en skräddarsydd bana åt mig och mina två barn. Jag skapade en stor ö som vi tre kunde vara tillsammans på och sedan två andra öar där två datormotståndare kunde vara. Jag döpte kartan till 3vs2 island. Jag och mina barn älskar att bygga upp våra samhällen i lugn och ro så därför lade jag datormotståndarna på separata öar.
Något jag älskar att höra är när dom planerar sina samhällen och hur dom ska anordna byteshandel mellan varandra. Oftast går det riktigt bra, men ibland kan det bli lite arga blickar mellan dem när dom anser att någon fick varor som var mer värda än vad man fick tillbaka. Men på något sätt är det bara charmigt att höra hur dom löser det.
Jag tänkte även att jag skulle bifoga kartan här ifall det är någon som vill testa den med sina barn, eller kompisar etc. Men kan vara bra att lägga upp den här även för egen del ifall jag tappar bort den på någon av mina hårddiskar.
Kategorier: PC, Settlers