Världens mest överskattade
Tänkte lista upp fyra spel här utan inbördes ordning vilka jag anser inte är så bra som den stora massan säger. Det är fyra spel som jag givetvis själv har spelat när det begav sig. Men så här i efterhand kan jag bara acceptera att det var väldigt bortslösad tid.
Golden Eye 007 (N64)
Mina kompisar skrek att världens bästa spel hade kommit. Det skulle vara revolutionerande och slå alla andra Doomkloner med hästlängder. Själv satt jag och spelade Quake som släpptes året innan och hade kanske börjat bli lite mätt på det, så det här var en god nyhet i väntan på nästa Quake.
Men när jag satte igång och spelade Golden Eye 007 så förstod jag verkligen ingenting. Vad var det för bra med det här? Ingen känsla, ful grafik (även på den här tiden) och hur stelt som helst. Det enda positiva med spelet var att det utspelade sig i Bonds värld. Jag har försökt spela om det på senare år också för att se om det kanske håller bättre i dag. Men jag står inte ut mer än ett par minuter innan jag drar i gång det 4 år äldre spelet Doom och njuter istället.
Zelda – Ocarina of time (N64)
Ännu ett Nintendo 64-spel som jag går på. Jag hade spelat A Link To The Past med stor inlevelse ett antal år innan. Jag älskade verkligen allt med det spelet och nu när det skulle komma en uppföljare i full 3D var jag eld och lågor. Att det sedan hyllades som världens bästa spel någonsin gjorde inte saken direkt sämre.
Men när man väl stod där i spelet så kände man ingenting. Man var låst i små korridorer som man såg på kartan. Jag tyckte det var fruktansvärt att illusionen av frihet var bruten. Jag var inklämd! Ville jag ha förutbestämda banor kunde jag ju spela Super Mario Bros istället. Nu ville jag ut på upptäcktsfärd, något Ocarina of Time aldrig erbjöd. Även detta har jag spelat på senare år men heller aldrig älskat igen. Hellre Zelda 2 än detta, varje dag i veckan!
Halo (Xbox, Xbox 360)
Här är nog ett av de allra värsta spelen någonsin. Spelet utan någon som helst verklighetsanknytning till god smal över huvudtaget. Spelet som en gång var en demonstration i underbar grafik till PC, blev istället ett antal år senare ett av Xboxens storsäljare. Den grafiken som jag en gång såg när det var till PC var som bortblåst. Kvar var endast kantig grafik och en bedrövligt ointressant story och spelkontroll från N64ans tid.
Spelet har hyllats oförtjänt mycket. Jag har spelat väldigt många FPS genom mina år som spelare. Det var en tid då jag spelade FPS-spel bara för att det var FPS och jag inte brydde mig om det var bra eller inte. Jag åt verkligen allt. Det här höll på i ganska många år. Men när Halo släpptes och jag gav mig på det så stoppade mitt FPS-sug helt och hållet. Det var sämre än vilket random dussin-FPS som helst som släpptes 94-01. Och inte har det blivit bättre med tiden. Halo 2 och 3 är likt föregångaren bara upprepningar med om möjligt än fulare tidsenlig grafik.
Mass Effect (Xbox, PS3, PC)
Efter Star Wars Knights of the Old Republic kändes den här titeln som en klockren vidareutveckling av temat. Jag ska inte säga att jag höjde Kotor över alla skyar som rollspelens bästa inkarnation någonsin. Men det var ändå ett bra spel som jag gillade att spela.
Mass Effect tog bort allt som var bra med Kotor och ersatte det med allt som var sämre. Det enda som kvarstår är väl egentligen grafiken som trots åren emellan rimligtvis borde bli snyggare, men icke. Det intressanta Star Wars-universumet ersattes med någon banal historia som någon skrev i hop på ett antal toalettbesök i brist på annat. Musiken och spelkänslan försvann någonstans i stressen att ta fram spelet. All hype runt den här serien gör den heller inget gott. Det sägs att tvåan var årets spel bla bla bla, men historien upprepar sig när jag tänker på Halo. Vad för RPGn kommer vi spela om tio år? Inte är det Mass Effect i alla fall, men däremot ligger fortfarande spel som Baldurs Gate, Planescape Torment, Diablo väldigt bra till. Mass Effect kommer dock glömmas bort ganska snart.
Kategorier: Åsikt, Nintendo, Playstation, Xbox
Datorspel för tjejer
De orden inleder en rubrik för en artikel som jag läste häromdagen. Artikeln är skriven av min före detta husgud Christer Rindeblad. Det här var ungefär samtidigt som hans tidning High Score valde att bli en porrtidning istället för den fantastiska speltidning det en gång var. Den här artikeln är dock hämtad från marsnumret av PC Hemma 1996. Men det känns verkligen som att rubriken är tagen från sent 1800-tal. Men vi som var med när det begav sig vet att det inte stod bättre till bland våra tidningsskribenter (över lag) på den här tiden. Det är alltså bara 17 år sedan det här skrevs. I artikeln kan vi läsa om ”världens första renodlade tjejspel”.
Man kan i spelet dejta män, handla kläder på köpcentrum och sminka sin tjejkaraktär. Man kan även skaffa extrajobb så att man har råd att köpa ännu snyggare kläder så man har större chans att gå hem bland männen i spelet. Som det står i ingressen testades spelet av ”fyra svenska tjejer mellan 17 och 25 år” och att ”de blev helförtjusta!”.
Jag vill även citera hela avslutningsklämmen då den är ganska talande:
”Inte karlgöra: Sammanfattningsvis kan man konstatera att det här med tjejspel är en riktig höjdare. Det är inte alls otroligt att tjejer och kvinnor i alla åldrar tycker att McKenzie & Co är kul. Det handlar om sådant som män inte fattar ett skvatt av. De flesta män har väl varit med när hustrun eller flickvännen handlat kläder och vet vilken evig tid det kan ta. McKenzie & Co innehåller många av de saker som kvinnor helt enkelt tycker om att pyssla med. Och så är det förstås ett sätt att göra datorn lite roligare, även för tjejerna där hemma.”
Det finns mycket att fundera efter man har läst det här sista citatet. Vad sjutton tänkte Christer med? Vad är det vi män inte förstår ett skvatt av? Förstår jag inte hur man handlar kläder eller vad är han ute efter? Alltså, det är så sjukt fullproppat med fördomar i det här lilla stycket åt alla håll så jag vet inte vad jag ska ta vägen. Dels förminskar han alla kvinnor till ett par shoppingtokiga saker som inte vill annat än att göra sig fin för män. Dels fördummar han alla män till ett gäng våp som inte fattar ett skvatt av hur man går i en affär och handlar kläder för att sedan betala för dem. Tror han vi män bara går rakt in i affären och snubblar på tröskeln och sen blir liggandes där gråtande som en sköldpadda som hamnat på rygg och inte kan ta sig upp?
Jag tar mig för pannan och känner att jag fått en aning huvudvärk. Samtidigt tänker jag hur sjukt det är att det bara var 17 år sedan det här publicerades i en av Sveriges då största PC-tidningar. Men när jag tänker efter är det många som än idag lever kvar i det här trångsynta sättet att se på kvinnor och spel. Sedan mina inlägg om flickspel och pojkspel på bland annat Cdon så är just ordet ”flickspel” det absolut vanligaste sökordet ni besökare använder för att komma till min blogg. Jag hoppas på bättring de nästkommande 17 åren!
Kategorier: Åsikt, Tidningar
Nyscannade gamla bilder
Har tagit upp scannandet igen av gamla diabilder från när jag var liten. De här fyra bilderna kommer från sommarstugan, sommaren 1982. Om några sommrar är My lika stor som jag var då.
Saftdrickande i gräset.
För längesedan var jag faktiskt riktigt glad i mat! Notera VM-tröjjan från Spanien 82, relik!
Maskrosblåsning nere vid vattnet.
Tittar noggrant hur morfar rensar fisknätet så att jag också skulle klara av det när jag blev stor. Med det synsättet är jag inte stor än.
Kategorier: Bilder
Ut till Bokenäs
I dag skall jag ut till Mattias i Bokenäs för årets andra FIFA-session. Det är dags att visa Kungshamn än en gång var skåpet skall stå. Sist gång var det väl lite si och så med visandet av skåpplatsen. Men det var då det, nu är det nya tag och hemmaplan för Uddevalla! Jag skall någongång mitt på dagen ta mig med kommunal hjälp ut till Torp för att bli upphämtad där på väg mot Bokenäs. Jag har den här gången köpt in ett antal spelare som skall förstärka mitt lag. Eller vad sägs om spelare som Kaká och Terry? De är nyckelspelare kring mitt lag med spetsarna Torres och Villa. På pappret känns det som att inget kan gå fel, men det är som vanligt den som sitter bakom spakarna som avgör hur spelarna skall spela. Jag hoppas att det är min tur i dag!
Kategorier: Fotboll
Veckans speltriss
Jag tänkte jag skulle hoppa på Emmys idé om att varje vecka posta ett inlägg i en speltriss. Det innebär i praktiken ett inlägg med tre bilder från något spelrelaterat tema som alla bloggar kör samma varje vecka. Den här veckan är det grönt som är temat. Jag har valt ut tre spel under temat som inte bara är gröna utan tre av mina absoluta favoritspel någonsin.
Den stackars gröna tentaclen från Day of the Tentacle var den snälla tentacklen som hjälpe mig mot den elaka lila tentaclen.
Lemmings var det första jag tänkte på när jag tänkte grönt spel. Självskriven i spelhistorien!
Sedan givetvis min bloggs egen husgud, Ben E Factor med hans gröna vackra onepeicedräkt 😛
Kategorier: Amiga, Bloggserie, PC
Det ska vara lätt att blogga
Om man ska orka att skriva något på bloggar så måste det vara lättillgängligt. Just nu tycker jag inte att jag har något lätt program att skriva i, vilket resulterar i att jag inte orkar uppdatera här lika ofta som jag annars, kanske skulle göra. Det här inlägget är dock skrivet på min nya bärbara dator som jag är mycket nöjd med annars. Men om jag samtidigt hade ett bra program att skriva i så hade det varit tiptop Nu är det bara tip?
Aja, nu börjar pizzan som jag bakar i köket att lukta gott. Det skall bli en kebabpizza med kebabsås och skinka. Och då snackar jag riktig kebabsås, nämligen Lillesjös underbara kebabsås. Lagas gör den i vår nya spis som vi bytte ut i går med mycket kämpande, svett och tårar.
Kategorier: Övrigt
