Sämsta spelet någonsin
Titlen är ganska talande. Spelet som är det absolut sämsta jag någonsin spelat är (givetvis) ett konsolspel till Nintendo som heter The Goonies 2. Jag minns fortfarande när jag köpte det som en tioårig grabb som hade sparat sin veckopeng i flera månader. Gått ner till spelbutiken och stått och valt bland spelen där. Ja, på den tiden visste man inget om spelen alls förutom det som stod på baksidan på dem. Speltidningar hade jag förstås, men i dem stod det ju inte om alla spel som fanns i spelbutiken.
Grafiken var helt ok för den tiden, men det som var så uselt var den bedrövliga kontrollen. Karaktären som jag inte vet namnet på hoppade ju som att det inte fanns något luftmotstånd alls. Hans fjantiga jojo lät inte riktigt som en jojo borde låta. Nä, det här var spelet jag ville skulle bli nästa Super Mario Bros, men blev någonting helt annat.
På den här tiden spelade jag även fotboll, och vi anordnade loppisar för att få in pengar till vårt lag. Det här spelet var mitt bidrag till den loppisen. Jag minns att jag skrev en prislapp på 190 kronor som jag ville ha för spelet. Det var ju ändå ganska dyrt att köpa (typ 400:-) så jag ville åtminstone ha hälften tillbaka. Men nu när jag tittar i spelhyllan så står det fortfarande där och äcklar mig. Prislappen sitter kvar och jag förstår att det aldrig blev sålt på någon av alla de loppisar det var med på. Antagligen hade de som kom på loppisarna bra smak och lät bli det. E.T kan gå och lägga sig någonstans om ni frågar mig…
Kategorier: Åsikt, NintendoKommentarer
6 kommentarer to “Sämsta spelet någonsin”
How dare you! The Goonies 2 är ju ett fantastiskt äventyrsspel, med riktigt bra musik dessutom! 😀
Jag kan till viss del hålla med dig angående kontrollen, men jag har klarat det åtskilliga gånger och jag gillade att det var lite upplagt som Metroid. Att man var tvungen att backtracka en hel del för att komma åt allting.
Låt gå för musiken, den var helt okey, men resten mår jag bara dåligt av när jag tänker på idag 😉
Jag gick ALLTID på texten som stod på baksidan av spelomslagen och trodde alltid att spelen skulle vara så mycket ballare och roligare än de visade sig vara. Jag kände inte till några speltidningar eller recensioner och det enda sättet att verkligen veta vad man skulle få för pengarna var att spela hos en kompis först. Vi bytte PC-spel med varandra och ibland fick man ge upp till fem stycken för att få ett.
Det sämsta spelet jag någonsin köpt var nog min tamagotchi. Där kan man snacka om att jag gått på en hype. Jag var 25 år när jag köpte den… *asgarv*
haha, jag kände mig nog för gammal när Tamagotshi:arna kom, men det var jag kanske inte, eller så var jag det ändå 😛
Men visst var det mycket mysigare ändå att gå till spelbutiken med sina pengar och veta att man har råd att välja ett nytt spel som man får åka hem med att spela. Älskade de stunderna trots att man då och då gick på en rejäl nitlott.
Spelade aldrig the Goonies 2 eftersom jag aldrig riktigt föll för The Goonies 1 som jag hade på min MSX spectravideo.
http://wn.com/The_Goonies_(MSX)
Antagligen var det redan där någonstans som mitt förakt för att hoppa i spel började forma sig.
Det sämsta spel jag själv råkat ut för någon gång? Jag vet inte riktigt men en av dom största besvikelserna var iaf Chaos Strikes Back. Dungeon Master är fortfarande det spel jag håller närmast hjärtat och när det fick en 2a var ingen gladare än jag. Men som alltid med 2or så var det aldrig samma kärlek i spelet som i 1an.
Härlig musik även till Goonies 1 verkar det som. Missade det helt och hållet, men det kändes inte som att det var speciellt bra. Så håll dig borta från 2an även här, det är riktigt uselt.