Settlers 7 – Ett av årets bästa spel!
Nu har jag spelat Settlers 7 i ungefär 12 timmar och jag har ännu inte hunnit halvvägs i kampanjen och jag har heller inte hunnit testat multiplayer eller skirmish heller för den delen. Så att det finns mycket att göra i det här spelet är något som är sant. Jag nämnde i mitt tidigare inlägg att det fanns lite flirtar från Settlers 2-tiden. Jag måste få ändra mig lite där. Spelet andas Settlers 2 på 2010-talet rakt igenom. Det är lite annorlunda mekanik bakom spakarna med det här spelet är verkligen Settlers 2 i dag! Jag känner mig som 12 år igen och vill bara spela vidare hela dagen. Och det skulle jag gjort om jag inte vore vuxen och hade andra saker som måste göras 😉
Det första som slår en när man startar upp spelet och när man skall placera ut sina första byggnader är att det fungerar lite annorlunda. Alla byggnader tillhör en huvudbyggnad. Så det finns tex en byggnad som är som en hubb där du kan sätta på tre “gamla” byggnader. Så en sådan huvudbyggnad innehåller alltså tex en träplanterare, en såg och en skogshuggare. Sedan är den byggnaden fullbyggd och du får bygga en ny sådan huvudbyggnad. Det här tar en liten stund innan man blir vän med och innan man gillar hur det fungerar. Resurshanteringen är på sina ställen något förenklat sedan tidigare Settlersspel. Du har inte en hammare, en såg osv som verktyg utan du har en tool som går till alla dessa yrken. Det förenklar men tar egentligen bara bort en tidigare jobbig micromanagment som jag i dag inte har tid att sitta och pilla med.
De som har spelat Settlers 5 kommer känna igen de zonerna som kartan är indelad i. Istället för att man bygger torn som tar över en viss mark så finns färdiga zoner med ett torn på plats redan. Dessa tar man över på gammalt Settlers 2 vis genom att markera att soldaterna skall anfalla. Så inget RTS-tjaffs med att man styr gubbarna själva vilket fallet var i Settlers 5. Alla sådana torn kan sedan uppgraderas för att få större motståndskraft ifall man skulle vända ryggen till i några minuter. Man kan även förstärka dem med kyrkans män så att mina soldater i den zonen blir tåligare mot attacker (som en översatt guldfunktion från Settlers 1).
I kampanjen så vinner man kartan genom att få poäng. En karta kan man tex vinna genom att få 5 poäng. Dessa poäng samlas ihop genom att tex ha fler soldater än sina motståndare, ta över en viktig punkt på kartan osv.
En sak till, spelet är övergudomligt vackert! Jag kör på fullt kräm på alla effekter utom AA och det flyter på riktigt bra. Min burk är drygt 2.5 år gammal. Förvisso var det en toppburk på den tiden men det har hänt en hel del sedan dess 😉
Nu undrar givetvis en hel drös angående det beryktade DRM:et som spelet är förgiftat med. Jag har faktiskt inte ens märkt av att det lilla Ubisoft-programmet har legat i bakgrunden och körts. Det har inte varit några avbrott i spelet alls och då har jag ändå en ganska ostabil ComHem-anslutning som brukar hänga upp sig ett par gånger om dagen i korta stunder (5-10 sek). Kanske kan vara en tolerans på korta stunder?
De som kommer över DRM:et och vill ha ett sjukt bra och roligt spel som säkert kommer ge fler timmar än något Final Fantasyspel kan ge gör helt rätt i att investera i Settlers 7! Jag menar, hur billigt är egentligen inte 369 kronor för ett nytt spel som bara kampanjen gissningsvis räcker i över 30 timmar? Skönt för oss som köpt konsolspel ett tag att komma ifrån 600 spänn 😉
Kategorier: Årets spel, PC
World of Settlers
Det låter kanske som en dålig titelstöld av World of Warcraft men så är icke fallet. I morgon släpps Settlers 7 och i och med det släppet så tänkte jag uppmärksamma det som jag en gång i tiden gav Settlerscommunityt. Det hela började redan 1997 då Settlers 2 var sedan ett tag ute och vi alla väntade på Settlers 3. Då skapade jag grunden till vad som nästa år skulle bli webbsidan World of Settlers. Min tanke med sidan var att den skulle bli den största och mest innehållsrika sidan om hela spelserien Settlers. Jag behövde dock hjälp för att driva sidan och hjälpen kom i från min kusin som också var ett hängivet fan av Settlers. Vi samlade alla nyheter vi kunde hitta på nätet och packeterade alla kartor med bild och information.
På den här tiden var dynamiska webbsidor ännu något som inte nått min medvetenhet och inte heller begreppet databaser. Sidan uppdaterade vi med ett program som hette Luckmans Webedit 3.1. En texteditor där vi uppdaterade index.html manuellt med nya nyheter och flyttade den sista nyheten till ett arkiv. På så sätt en manuell wordpressblogg 😉 Vi lade olika dagar efter när vem av oss skulle gå ut på nätet och leta efter nyheter. Det kostade ju pengar att surfa på den här tiden (förutom den fasta kostnaden alltså). Och att tanka hem kartor på någon mb var ett stort projekt, för att inte tala om att tanka upp den sedan på vår server.
Sidan kom i ett antal olika utföranden med den sista och slutgiltliga layouten i bilden längst ner i inlägget. Sidan levde till september 1999 då den gick i graven på grund av att jag och min kusin var trött på att driva sidan på det här tidsödslande sättet. Sidan hade som bäst ungefär 1000 besökare om dagen vilket jag anser är väldigt mycket för att vara 1999 och att spelet i sig inte var Quake eller något annat storspel. Det var en smal sida med inte så jättemånga konkurrenter. Och när vår största konkurrent Settlers 3 Village gick i graven så hade jag nått mitt mål att bli den största Settlerssidan på nätet.
Och det är med ett stort leende som jag tittar tillbaka på koden och sidorna vi hade igång. Jag är glad att allt som gjordes då finns sparat på min hårddisk. Det är som att gå tillbaka och spela ett gammalt spel man spelade som ung när man går igenom alla texter och nyheter man har skrivit med åren.
Jag var väldigt stolt när vi kom med i en kortrecension i Internet World. Där fick vi betyget 7/10 vilket jag var väldigt nöjd med. Det som drog ner betyget var att språket på sidan var aningen mycket svengelska vilket jag personligen får ta på mig då jag verkligen är urusel på engelska. Jag hade dock en person i Australien som hade tagit kontakt med mig över ICQ och ville hjälpa mig med att “översätta” mina halvtaskiga texter. Han var ett Settlersfan i 50-årsåldern vilket får anses som ganska ovanligt på den tiden att 50-åringar spelade datorspel. Tyvärr gick han bort i cancer någongång under 1999 då jag fick beskedet av hans son som kontaktade mig över ICQ. Jag har fortfarande kvar ICQ-loggarna från vårt sista samtal och det ger mig rysningar att läsa igenom dem nu 11 år senare.
I morgon släpps som sagt Settlers 7 och efter att ha testat demot i ett par timmar så känner jag att de flörtar lite med Settlers 2. Dock känns det inte som att de når riktigt ända fram, men det känns som en klar förbättring sedan Settlers 5 som vi inte ens vill nämna. Så nu hoppas jag att spelet dyker upp i brevlådan i morgon.
Kategorier: Skapande, Uppdatering
All kärlek till Final Fantasy 13
Är Final Fantasy 13 ett riktigt Final Fantasy? Det är frågan som många som spelat spelet ställer sig och andra. Vi som gillar spelet måste då försvara oss och vårt spel som vi älskar. Ja, älska må vara ett stort ord men när man använder det i spelsammanhang så får det en liten mindre betydelse än i verkliga livet och visst tycker jag att man kan använda ordet när det kommer till spel som är fullständigt fulländade. Final Fantasy 13 är ett sådant fulländat spel. Andra spel som har uppnått den statusen i mina ögon är Final Fantasy 7, Benefactor, Civilization, Settlers, Doom, Dungeon Keeper och ett par till.
Det är alltså inga små spel som jag kvalar in till de här allra största någonsin. Jag har spelet Final Fantasy 13 i lite drygt 21 timmar nu och jag har nog precis passerat det här stället som alla säger är där “tutorialen” slutar och det roliga spelet börjar. Jag vet inte om det är så dock, men efter att ha läst lite om vad som händer precis i den övergången så tror jag mig är rätt ute. Så med det sagt, så har jag alltså gett Final Fantasy 13 min kärleksförklaring innan det bästa ens har börjat. Det här gör mig givetvis ännu mer upprymd och enda anledningen att jag sitter här istället för i soffan var bara för att jag var tvungen att skriva av mig från mina känslor.
Det är som en riktigt bra film som man inte kan dela med sig av sina känslor då man sitter hemma själv och spelar. Samtidigt förstår jag om min fru inte skulle orka med att sitta bredvid och titta på en kanske 50 timmars lång film, eller vad nu spelet kommer ta att klara.
Som kanske en del av Er vet så har jag spelat World of Warcraft i 5 år. Dock ganska nyligen fick jag av ekonomiska och tidsmässiga själ lägga det där åt sidan (för ett tag iaf). Så jag har saknat det taktiska tänkandet och de ibland riktigt svåra bossarna från Blizzards mästerverk. Helt plötsligt gör jag inte det längre. Bosstriderna i Final Fantasy 13 är något in i hästväg underbara. De kan ta upp åt 15-20 minuter att klara och det gäller att inte trycka fel en ända gång för då är det bara att starta om striden från början.
Och det är bara mig själv jag har att skylla på i fall “vi” skulle wipea. Nä, utmaning saknar spelet knappast, och jag blev ganska svettig efter senaste bossen jag mötte. Fick nog nöta den en 10 gånger innan jag fick ner den. Alltså, seriöst, nu vill jag inte skriva vidare, nu sticker jag till soffan igen! Skall bara slänga in en tvätt i tvättmaskinen också och sen blir det åka av!
Kategorier: Playstation
Mycket spel det är det
Ja, det har varit lite tyst här på bloggen på sistone. Det beror dels på att jag har varit i slutet på en kurs och det har varit mycket att stå i. Och de tillfällena jag inte arbetat med det så har jag spelat en del av alla de spelen som släppts nu på sistone. För tillfället så är jag helt sjukt frälst av Battlefield Bad Company 2 till PC (givetvis) som är helt sjukt bra. Jag minns inte att jag ens spelade självaste Battlefield 2 så mycket som det här får rulla. Det är på något sätt mer lättillgängligt vilket jag kanske uppskattar mer nu på äldre dar 😛
Jag varvar spelomgångarna med Final Fantasy 13 som jag för närvarande har kommit ungefär 6 timmar in i. Jag är alltså mitt i den tutorialen som alla pratar om. Men faktum är att jag inte har ett dugg ont av den. Det känns som att spelet introducerar nya element i en alldeles lagom takt. Grafiken är helt suverän och så även musiken. Ja, jag gillar det skarpt även om jag blev lite skeptisk när alla recensioner började dyka upp innan spelet tills slut landade hemma på Aftonstjaernas hallgolv 😉
Kategorier: PC, Playstation
Assassins Creed 2 avklarat
I morse fick jag för mig att jag skulle spela de sista timmarna på Assassins Creed 2 som jag från i höstas ännu inte hade gjort. Så nu dagarna före Bad Company 2 ramlar in i brevlådan kan jag lägga det här spelet bakom mig. Jag tyckte det var ett riktigt bra spel, men jag börjar tröttna lite på den här open world layouten som är i alla spel nu för tiden. Jag känner att en styrd historia kan vara att föredra i bland. Att springa dit och döda 10 vakter, sen hämta den saken och leverera den dit osv är lite tröttsamt i längden. Det var även det som fick mig att inte spela klart det här spelet i höstas.
Men det var helt klart värt ett köp och så mycket bättre än sin föregångare vilken jag faktiskt inte har klarat av. Jag klarar bara inte av den sista bosstriden. Så det kändes skönt att det här spelet var enklare 😉
Kategorier: Xbox
Bioshock 2 avklarat och intryck
Då har jag precis sett eftertexterna efter att ha klarat av Bioshock 2. Spelet var lika långt som det tog att få det att fungera. Ja, jag körde det på PC då det är ett FPS och det är där FPS skall spelas. Tyvärr verkade det som att 2K hade släppt en tidig betakod till PC. Första gången jag installerade det så var det inga problem alls att starta upp och spela spelet. När jag sparade spelet efter en timme så hängde det sig. När jag sedan skulle in i spelet igen så gick det inte längre.
Efter mycket om och men så hittade jag lite tips i diverse forum om hur man skulle gå tillväga. De tipsen som fungerade för mig var att ta bort mina sparfiler samtidigt som jag skulle starta spelet i DirectX 9 version. Alltså med växeln –DX9. Det gjorde att jag fick spela om den första timmen igen vilket var så där lagom kul när man nästan nyligen spelat den biten. Det tråkiga med spelet är att det är ett konsolspel som anpassats till PC och inte tvärtom. Det innebär att FOV:en är helt sjuk, widescreen-läget är avkapat och texturerna är hopplöst lågupplösta. Jag måste nog säga att Bioshock 1 nästan är snyggare om det nog inte är det.
Men till själva spelet nu då. Spelet är kort, mycket kort men välregisserat. Jag kan inte säga att manuset är lika bra som i ettan men det gissar jag att ingen tycker. Däremot gillar jag slutet väldigt mycket. Sedan under spelet så är det vissa scener där det blir väldigt mycket vatten på banorna, det liksom spricker i glaset och vattnet strömmar in. Det är sjukt häftigt och helt klart värt att spela hela spelet för.
Multiplayerläget är jag inte så intresserad av så jag har faktiskt inte testat det än. Kommer ge det en chans i väntan på Battlefield Bad Company 2 men Bioshock är ändå ett singleplayerspel. Jag rekommenderar nog dock de som är sugna på det att vänta tills det hamnar i reabackarna. Jag tycker nog inte att det är helt värt sitt pris. Dock hade jag inte velat vara utan upplevelsen och så här mitt emellan en massa andra bra spel så passade det utmärkt att köra igenom det.
Sedan måste jag bara ge en känga till Ginza som lyckades skicka mitt förbokade Bioshock 2 en hel vecka efter release i ett trasigt DVD-fodral. Jag tycker att anledningen till förbokning är ändå att man skall få spelet åtminstone på releasedagen. Men det antar jag att Ginza inte tycker så jag rekommenderar ingen att någonsin mer göra en förhandsbokning där.
Kategorier: PC
Min syn på Remedys svek
Enligt mig har Remedy alltid varit ett företag som gjort kvalitativa spel som har legat i framkanten rent grafiskt. Att de nu väljer att släppa Alan Wake enbart på Xbox 360 som är en maskin med hårdvara från 2006 känns så bakvänt att det skruvar sig i mig. Remedy skall driva grafikstandarden framåt, inte bakåt på ett gammal grafikkort från DirectX 9-tiden.
Ja men så vad är då deras argument för detta. Jo, att de tycker att spelet passar bäst på en storbildsskärm och att de själva föredrar att sitta i en soffa när de spelar. Alltså, visst jag köper att de tycker det. Alla får ju tycka precis som de vill. Men att de tvingar oss att spela med handkontroll på en TV är vad jag har något emot. PC’n har möjligheten att spela med kontroll på TV medans 360 inte har den möjligheten.
Men visst, det är deras spel och dom gör givetvis precis vad de vill med det. Tycker jag inte om det så är det bara att låta bli att köpa det. Vips, 600 spänn rikare blir jag på det och kan istället spela Max Payne på min PC och vara nöjd. Men det är väl egentligen inte riktigt så enkelt? Vi konsumenter har makten att påverka. Antingen genom bojkott eller genom att driva kritiska åsikter på nätet. Min bojkott på Modern Warfare 2 håller fortfarande i sig men jag vet inte riktigt vad det har gett för effekt. I det här fallet kommer jag vädra mina åsikter istället för att jag ändå tycker att ett tredjepersonsspel går bra att spela med kontroll. Fast det är ändå irriterande att jag inte kan välja själv!
Kategorier: Åsikt, PC, Xbox
Börjat spela Wolfenstein (det nya)
Jag spelade Wolfenstein 3D när det begav sig och det var sprillans nytt. Jättehäftigt tyckte jag då, och jättehäftigt tyckte jag även när jag nyligen drog igenom det till iPhonen. Efter det kom Return to Castle Wolfenstein som även det var hur grymt som helst, både i singleplayer som i multiplayer. I höstas kom spelet som bara titulerade sig Wolfenstein. Recensionerna för det gjorde så att jag inte vågade köpa det med en gång. Överallt skrev man ner spelet. Detta trots att det är Raven som har utvecklat det och att de brukar göra bra spel. Men när jag såg att jag kunde få ta på det för 165 kr på play.com så kunde jag inte låta bli längre.
Jag har nu spelat ungefär 7-8 timmar in i spelet och tycker att det är betydligt bättre än vad recensionerna har sagt. Däremot kommer det inte upp i RTCW’s klass, men det är iofs få spel som gör. Jag gillar dock inte den här GTA-liknade openworld upplägget som spelet har. Som tur är behöver man inte tänka på det så länge man går efter vart kompassen visar i sann CoD1 modell. Återkommer med mer intryck då det är avklarat. Bioshock 2 kommer i morgon så det kommer antagligen att klämma in sig emellan men så snart som möjligt 😉
Kategorier: PC
Ett säkert köp mindre i vår
När jag gjorde listan på 13 säkra köp tidigare så var Aliens vs Predator med som ett givet köp. Nu har jag spelat multiplayerdemot och helt enkelt tagit bort spelet i fråga från min lista. Givetvis vet jag inte hur singleplayern kommer att bli men spelkänslan borde ändå vara detsamma. Räknar här upp vilka faktorer som fick mig att bestämma mig.
- Spelkontrollen. Den kändes släpig och inte alls lika alert som man kan räkna med att ett FPS på PC skall kännas. Den blir tex utklassad av Serious Sam HD för att nämna ett annat spel som kanske ändå inte är känd för sin suveräna spelkontroll. Man känner släpigheten som ett arv från konsolversionen.
- Ingen serverbrowser. Att sitta och vänta på matchmaking i ett spel är bland det värsta som finns. Att det finns som alternativ köper jag, men att helt ta bort serverbrowsern är värdelöst.
- Bandesignen. Nu har jag som sagt bara testat demot, men jag tycker ändå att man som utvecklare skall lägga ut det bästa man har när man skall locka potentiella köpare. Med det sagt, så räknar jag med att den här banan var det bästa de har och då är det totalt ointressant. Så fantasilös så jag höll på att spy.
Nä, vad mig anbelangar så har det här spelet misslyckats redan innan det är släppt. Visst, dom gör säkert mer pengar på att släppa det till konsol då dessa konsolägare inte verkar bry sig om kvalitet, eller så är de bara inte vana med kvalitetspel. Jag skall inte säga något, jag äger också konsoler men väljer noga vilka spel jag köper till dem och vilka jag köper till PC.
Kategorier: PC
Mitt emellan spelen
Eftersom jag köpte säkert 15 spel under Steamrean som varade i flera veckor efter julen så har jag ett helt lager av spel att ta till. Många av dessa spelen var sjukt billiga så som 0.99 euro per spel så det blev många spel för väldigt lite pengar. Jag sitter nu med Kings Bounty Armored Princess eftersom Legends (det första i serien) inte riktigt vill starta upp på min dator. Får något Dx9 fel vilket är konstigt då det är precis samma motor och allt. Men man bryr sig inte riktigt heller då Legends i princip hängde med gratis vid köpet. Desto mer jag spelar desto mer blir jag dock sugen på en ny del av Heroes of Might and Magic. Jag har iofs sedan jag köpte del 5 av den serien i somras inte spelat det så jättemycket, men jag fastnade inte lika mycket med det som jag nu gjort med Kings Bounty. Blir väl att åka ut till stugan och hämta hem det så småningom så jag får bort lite av abstinensen.
Som tur har jag ju nu även tid att plugga lite. I kursen vi läser nu har vi endast en bok som skall läsas igenom vilket är väldigt skönt. Tror jag skall börja med den i kväll efter dagens föreläsning.
Kategorier: PC, Skola
« Föregående sida — Nästa sida »
