Dead But Dreaming

Ytterligare en fantastisk bana till Quake är genomlirad. Den här banan tyckte jag var ganska svår. Jag dog en himla massa gånger och fick använda sparfunktionen flitigt för att jag inte skulle behöva köra om stora delar av kartan.

Banan tog mig nästan en halvtimme att klara och är precis lagom i längd för dagens spelande. Den är vacker med gröna växter hängandes ner över hela banan. Den är uppbyggd i ett antal nivåer som man passerar över och under beroende på hur långt man har kommit. Jag fullkomligt älskar den här typen av upplägg.

Nivån består av totalt 107 fiender och det är verkligen fullt ös hela tiden. Jag gillar de delar som när man kommer till ett ställe så blir man likt Unreals klassiska nivå, liksom instängd bakom galler och sen väller det ut fiender. Visst, kanske inte lika nyskapande som när Cliffy B gjorde det första gången 1998, men ändå en fin effekt.

Kartan är skapad av Fairweather som också ligger bakom en hel hög av banor som jag också ser framemot att testa någon gång. Så, vad väntar du på?

Ladda ner här


  Kategorier:
Bantestande, PC, Quake


  En gratis dator

Har man tur så kan man lyckas få tag i gamla datorer helt gratis. För några veckor sedan så såg jag en annons på Facebook för just en gratis dator. Och inte nog med det, även en gratis CRT-skärm i prima kvalitet. Så den enda kostnaden för hela paketet var lite tid och en resa 3 mil österut. Helt klart värt!

Den var en riktigt stor dator. En gammal serverlåda av något slag. En Pentium 3 450mhz satt i den som jag klockade ner till 266 för att kunna köra mina gamla spel i rätt hastighet. Först installerade jag en 160gb IDE-hårddisk i den i hopp om att den skulle ta den, men det gjorde den inte. Lite efterforskning på nätet och jag kom fram till att en uppdatering av BIOS var nödvändig. Detta fungerade dock inte med det rekommenderade programmet i Windows, utan jag fick hitta någon tredjepartsapplikation och boota in i Dos med en Windows 98-skiva. Därefter fixade jag det. Så nu sitter det en 8gb och en 160gb-disk i den.

Det satt något konstigt ljudkort i den som jag inte blev riktigt klok på. Hade velat sätta in ett SB16-kort men fick nöja mig med ett Soundblaster Audigy 2 som jag hade liggandes i min byrålåda. I burken satt redan ett Riva TNT2-kort så det lät jag sitta kvar men kompletterade det med mitt gamla Creative Voodoo 2 kort på 12mb ram.

Som operativsystem slängde jag in mitt gamla favorit-OS på Windowssidan, Windows 2000. Det var en fröjd att få se den vackra gamla startbilden som man sett så många gånger tidigare.

Även inloggningskärmen värmde varmt i mitt gamla hjärta. Så otroligt vackra inloggningsrutor görs inte längre. I dag är det bara en massa face-id och annan modern skit som ser skit ut också.

Skärmsläckaren som jag nästan hade glömt bort ställdes givetvis in och jag hänfördes över den snabba grafiken. Kan tänka mig att även 266mhz är lite för snabbt för den här datorn. Får se om jag gör något åt det så småningom.

Det första spelet som jag installerade och började att spela var Dune 2000. Ett spel som jag aldrig riktigt gav en chans. Det kom liksom lite för sent. Jag var mer inne i uppföljaren Emperor: Battle for Dune som jag minns hade sjuk grafik när det kom. Nu tycker jag dock att detta var riktigt snyggt på den nyinköpta gratis CRT-skärmen.

Till min frus stora glädje rotade jag fram den gamla skivan till Backpacker 3 som jag inte har spelat sedan typ gymnasiet. Det låg ju installerat på alla våra datorer i skolan som någon äldre elev hade varit snällt att installera. Jag försökte få jobb som fiskhandlare. Det gick sådär.

Som sista spel så installerade jag Unreal. Detta spel köpte jag tillsammans med det Voodoo 2-kort som just nu sitter i denna datorn. Har för mig att det var till en Pentium 2 350mhz. Så det var kul att få frågan om det sitter ett 3DFX-kort i datorn när jag startade upp spelet. Hänfördes av den vackra grafiken i början på spelet.


  Kategorier:
PC, Retro


  Retroåret 2015

sshot002Ungefär ett halvår kvarstår nu av min föräldraledighet. Men jag kommer även att hinna med ett sommarlov innan jag börjar jobba riktigt på riktigt, om man nu kan säga så. Det innebär att jag, i alla fall på kvällarna, kommer att hinna med lite spelande. Och eftersom jag har totalt dömt ut spelutbudet 2015 förutom vissa få undantag, så har jag bestämt att spela igenom ett antal gamla godingar. Vissa av dem, helt nya för mig, men de flesta välkomna återigenomspelningar. Tänkte kort och gott stapla upp spelen jag har tänkt att gå igenom under 2015 och en liten kort genomgång. Samtliga spel kommer att vara på PC och med hjälp av moddar uppsnyggat så att det håller kvaliten för ett spelsläpp idag.

Jag har faktiskt redan tjuvstartat lite med att börja spela Doom 64. Jag kommer att gå igenom varje spel mer ingående i separata inlägg där jag förklarar vad det är för moddar jag använder osv. Övriga spel jag har tänkt gå igenom är:

  • Unreal 1 – När det kom var det inget som kom inärheten av dess grafiska skönhet, vi får se hur det står sig i år.
  • Doom – Master levels, 20 nivåer som jag tidigare aldrig spelat. Släpptes bland annat på psx-utgåvan.
  • Doom 1 och 2 – Givetvis måste även originalen gås igenom.
  • Quake 1 – Möjligen med de två expansionspaketen också. Detta är höjdpunkten under året!
  • Quake 2 – Även detta finns det en chans till att jag tar expansionspaketen till också.
  • Heretic – Har jag aldrig klarat samtliga episoder, så det vore väl något att fixa till i år.
  • Hexen – Fastnar alltid på typ samma ställe, men vi får väl se i år.

Det var väl de jag hade tänkt gå igenom. Som ni ser är det enbart FPS som gäller när det kommer till retro för min del. En av anledningarna som jag tror att det beror på är att dagens FPS inte är lika bra som gårdagens, kort och gott. Ta spel i andra genrer, tex strategi såsom Civilization. Där är dagens Civilization 5 minst lika bra som Civilization 1, vilket innebär att det inte finns någon direkt mening med att spela ettan längre. Pratar vi Fifa-spelen så är Fifa 15 bättre än Fifa 97 för att ta ett exempel. Jag kan nog hålla på här ett bra tag till och visa på att de flesta andra genrer är, i alla fall, lika bra som de var för 20 år sedan. Givetvis finns det undantag, men de är få, och då enstaka spel, inte en hel genre.

 


  Kategorier:
Bloggserie, PC, Retro