Spelar vidare i Doom
Det finns få spel som kan ge mig sådan spelglädje som Doom 1 och Doom 2. Lite tidigare i höstas så släpptes båda underverken till Nintendo Switch. Doom 2 spelade jag klart under jullovet när vi var på resande fot i Branäs. Nu sitter jag som fastklistrad framför Doom 1 igen. Switchen ligger vanligtvis perfekt bredvid sängen och det är sådär perfekt lagom att bara plocka upp den och köra en eller två banor innan det är dags för att sova.
Sedan den nya uppdateringen där man får samtliga expansionspack till både Doom 1 och Doom 2 helt gratis så är det bland de bästa spelen till hela Nintendo Switch. Att kunna få spela Romeros fantastiska femte episod Sigil till Doom 1 är helt underbart. Jag har självklart redan köpt det direkt hos Romero så att man fick med den högkvalitativa musiken till det.
Men att nu även kunna spela detta vid sängen är ju helt perfekt. Det ända jag skulle vilja önska mig mer fanns på Switchen är egentligen bara Quake 1 och 2. Då skulle nog Switchen passera SNES som min favoritkonsol någonsin. Fast frågan är egentligen om den sjutton inte redan med Doom 1 och 2 har gjort det. Jag tror jag får suga på den karamellen lite till medan jag spelar vidare. Episod 2 börjar närma sig sitt slut och jag älskar verkligen varje sekund av det.
Kategorier: Doom, Nintendo, Retro
Dags för den årliga genomspelningen av Doom 2
Nu är det sommar igen och jag har mer eller mindre bosatt mig ute i sommarstugan. Har förvisso ett par veckor kvar att jobba innan jag går på sommarlov men redan under den här helgen har jag tjuvstartat lite. Här i sommarstugan har jag ju lite av mitt retromecka där det står en Windows 98-dator, en Megadrive, en Psx, en Sega Master System, en Amiga 600 och datorn jag just nu sitter vid, en Macbook Pro som inte får installeras några spel nyare än typ 2005 på. Den klarar nog inte nyare heller btw.
Varje år brukar jag ju spela igenom de båda Doom-spelen, något av Quake-spelen. I år får vi se vad vi kommer att hinna med. Jag har tjuvstartat lite med att ta de första levlarna av Doom 2 nu redan. Och detta gör jag i den fenomenala motorn Doom Retro som nu är uppe i version 2.4.5. Här får man uppleva Doom i dubbla upplösningen från vad som var tänkt från början. Alltså i hisnande 640×400! Högupplöst på riktigt med andra ord. För utom detta så är det inte mycket som har rörts från originaldoom. Det är samma härliga grafik, samma härliga sound och samma härliga känsla som det varit ända sedan 93, eller 94 i Doom 2’s fall.
Så frågan jag ställer mig varje år kvarstår även i år. Är Doom 2 världens bästa spel även i år? Lite kort kan man ju säga att det har tagit hem GOTY varje år sedan 93-94. Fast eftersom GOTY tänks egentligen vara årets bästa spel så faller det lite. Men varför kan man inte få ha med förra årets bästa spel i årets bästa spel om nu förra årets spel är way bättre? Jag gillar inte att tvångsmässigt krysta ut ett GOTY om det inte slår förra årets spel. Eller året där före igen osv. Med det sagt ska jag nu kasta mig in i Doom 2 igen och ta några levlar innan sonen hinner vakna från sin dagssömn.
Kategorier: Retro
Retroåret 2015
Ungefär ett halvår kvarstår nu av min föräldraledighet. Men jag kommer även att hinna med ett sommarlov innan jag börjar jobba riktigt på riktigt, om man nu kan säga så. Det innebär att jag, i alla fall på kvällarna, kommer att hinna med lite spelande. Och eftersom jag har totalt dömt ut spelutbudet 2015 förutom vissa få undantag, så har jag bestämt att spela igenom ett antal gamla godingar. Vissa av dem, helt nya för mig, men de flesta välkomna återigenomspelningar. Tänkte kort och gott stapla upp spelen jag har tänkt att gå igenom under 2015 och en liten kort genomgång. Samtliga spel kommer att vara på PC och med hjälp av moddar uppsnyggat så att det håller kvaliten för ett spelsläpp idag.
Jag har faktiskt redan tjuvstartat lite med att börja spela Doom 64. Jag kommer att gå igenom varje spel mer ingående i separata inlägg där jag förklarar vad det är för moddar jag använder osv. Övriga spel jag har tänkt gå igenom är:
- Unreal 1 – När det kom var det inget som kom inärheten av dess grafiska skönhet, vi får se hur det står sig i år.
- Doom – Master levels, 20 nivåer som jag tidigare aldrig spelat. Släpptes bland annat på psx-utgåvan.
- Doom 1 och 2 – Givetvis måste även originalen gås igenom.
- Quake 1 – Möjligen med de två expansionspaketen också. Detta är höjdpunkten under året!
- Quake 2 – Även detta finns det en chans till att jag tar expansionspaketen till också.
- Heretic – Har jag aldrig klarat samtliga episoder, så det vore väl något att fixa till i år.
- Hexen – Fastnar alltid på typ samma ställe, men vi får väl se i år.
Det var väl de jag hade tänkt gå igenom. Som ni ser är det enbart FPS som gäller när det kommer till retro för min del. En av anledningarna som jag tror att det beror på är att dagens FPS inte är lika bra som gårdagens, kort och gott. Ta spel i andra genrer, tex strategi såsom Civilization. Där är dagens Civilization 5 minst lika bra som Civilization 1, vilket innebär att det inte finns någon direkt mening med att spela ettan längre. Pratar vi Fifa-spelen så är Fifa 15 bättre än Fifa 97 för att ta ett exempel. Jag kan nog hålla på här ett bra tag till och visa på att de flesta andra genrer är, i alla fall, lika bra som de var för 20 år sedan. Givetvis finns det undantag, men de är få, och då enstaka spel, inte en hel genre.
Kategorier: Bloggserie, PC, Retro
