Spelfunderingar
Jag minns fortfarande hur stolt jag var för att jag hade hela 19 NES-spel. Jag hade dom i en sådan där fantastiskt vacker box som man kunde bära runt. Den tog totalt 20 spel. Så jag hade nästan maxat den. Det var sjukt många spel. Jag visste inte ens vad jag skulle spela härnäst, för jag var som ett barn vid godisdisken som hade för mycket att välja på.
Tiderna har dock ändrats. Barnet är fortfarande närvarande. Men istället för 19 spel att välja mellan så ”stoltserar” mitt Steambibliotek med hela 1893 spel! Vågar inte ens tänka på hur mycket pengar jag lagt på dessa. Och utöver det så har jag Uplay+, EA Play Pro och GamePass Ultimate. Så det finns ett par spel att välja på. Ja just det, glömde ju Playstation plus högsta paketet där oxå. Hur ska jag hinna välja spela? Nä, sanningen är ju att jag inte gör det. Och jag missar en massa bra spel att spela på grund av att jag bara hoppar runt.
Sättet jag bara hoppar runt påminner mig om en kompis jag hade på 90-talet som piratkopierade alla sina spel. För honom fanns där inget värde i något spel. Så han spelade något spel fem minuter, något bara startade han för att sedan stänga av. Det fanns inget värde i spelet. Så varför skulle han lägga tid på det? Lite så kan jag känna igen mig i honom nu. Jag har för många spel. För många möjligheter att spela olika spel för att jag verkligen ska kunna njuta av dom.
Men, jag har nu försökt att bestämma mig. Oavsett nya spel så ska jag hålla tillbaka. Försöka att inte gå på hypen av ett nytt spel. För att istället spela något av de typ 4000 spelen som jag har tillgång till. Med det sagt så är det just nu två spel som jag ska försöka spela lite extra närmaste tiden. Och det är Diablo 4 och Civilization 6. Två mycket bra spel som ger mer om man lägger lite tid på dom. Civ 6 har fått alldeles för lite kärlek av mig trots det är ett sjukt bra spel. Tror jag har 52 timmar totalt på Steam. Galet lite! Sen har jag nog ett par timmar på mobil och Switch oxå, men det är absolut värt mer.
Så varför skriver jag ens det här inlägget? Jo, för att Baldurs Gate 3 nyss har släppts och att jag är så lockad av att inhandla detta, antagligen helt fantastiska spel. Men då missar jag ju andra bra spel som jag inte är färdig med. Så nu spelar jag Civ 6 så mycket jag kan och försöker undvika att Baldurs Gate 3 finns. För annars vet jag att jag antagligen bara kommer ge 5-6 timmar i det och sen överge det för nästa kick. Och det blir i så fall en dyr kick. Bättre att köpa det när jag känner att jag är färdig med de spelen jag har för att sen kanske till och med spara lite pengar på någon rea eller så.
Kategorier: PC
Old World – En snabbtitt
Jag har sett framemot Soren Johnsons Old World sedan det utannonserades för ett bra tag tillbaka. Soren var ju lead designer på Civilization 4 som jag tyckte var en riktigt välpolerad pärla. Offworld Trading Company var det första spelet han släppte efter Civilization 4 under sin egna flagg Mohawk Games. Även det var ett otroligt välpolerat strategispel som handlade om att bosätta sig på en annan planet som ett företag och sedan sälja resurser, köpa billigt och sälja dyrt.
Old World är mer likt Civilization än vad något annat spel jag spelat som försöker likna det. Om man bortser från Call to Power 1 och 2. Jag har bara hunnit spela det 1-2 timmar än så har inte kunnat se hela spelet än. Men jag ska försöka beta ut de skillnader jag hittills har hittat. Den första skillnaden jag upptäckte var att sina arbetare inte bara bygger väger, planeringar och annat utan även underverk, och andra byggnader som hör till staden. Detta gör man alltså i rutorna runtom staden, och inte som i Civilization i en lista inuti staden. Detta gör ju vad jag gissar att man inte kan bygga allt i alla städer utan måste tänka mer strategiskt i vad man bygger var.
En annan stor skillnad som jag märkt är att dom tagit idén från Paradox många strategispel med att ens ledare någon gång kommer att dö och dess arvingar kommer att ärva tronen. Detta innebär att man får syssla lite med att gifta bort ledare och tänka strategiskt kring vem man ska skaffa en ny tronarvinge med. Och alla fördelar och nackdelar det kan komma att ge i framtiden. Varje drag är alltså ett år.
Det finns ett stort träd av från olika saker man kan forska fram precis som i Civilization. Men en sak jag lade märke till är att vissa av dem är tidsbestämda om jag förstod det rätt. Alltså, forskar jag inte kring en viss sak just nu kommer den saken att vara försvunnen i min historia för alltid. Har inte spelat tillräckligt länge för att se dess konsekvenser men det känns ju verkligen som ett friskt tillskott i genren.
Om jag skulle beskriva det så är det verkligen närmare Civilization än något annat spel. Men det vågar lite mer än den ganska strama Civilizationserien vågar. Det är ännu i early access men det känns så sjukt välpolerat att det skulle kunna vara ett färdigt spel. I alla fall så långt jag har kommit. Kan ju hända att det tar stopp efter X antal drag men så långt har jag inte kommit än. Rekommenderas starkt till alla som älskar Civilization!
Kategorier: PC
Retroåret 2015
Ungefär ett halvår kvarstår nu av min föräldraledighet. Men jag kommer även att hinna med ett sommarlov innan jag börjar jobba riktigt på riktigt, om man nu kan säga så. Det innebär att jag, i alla fall på kvällarna, kommer att hinna med lite spelande. Och eftersom jag har totalt dömt ut spelutbudet 2015 förutom vissa få undantag, så har jag bestämt att spela igenom ett antal gamla godingar. Vissa av dem, helt nya för mig, men de flesta välkomna återigenomspelningar. Tänkte kort och gott stapla upp spelen jag har tänkt att gå igenom under 2015 och en liten kort genomgång. Samtliga spel kommer att vara på PC och med hjälp av moddar uppsnyggat så att det håller kvaliten för ett spelsläpp idag.
Jag har faktiskt redan tjuvstartat lite med att börja spela Doom 64. Jag kommer att gå igenom varje spel mer ingående i separata inlägg där jag förklarar vad det är för moddar jag använder osv. Övriga spel jag har tänkt gå igenom är:
- Unreal 1 – När det kom var det inget som kom inärheten av dess grafiska skönhet, vi får se hur det står sig i år.
- Doom – Master levels, 20 nivåer som jag tidigare aldrig spelat. Släpptes bland annat på psx-utgåvan.
- Doom 1 och 2 – Givetvis måste även originalen gås igenom.
- Quake 1 – Möjligen med de två expansionspaketen också. Detta är höjdpunkten under året!
- Quake 2 – Även detta finns det en chans till att jag tar expansionspaketen till också.
- Heretic – Har jag aldrig klarat samtliga episoder, så det vore väl något att fixa till i år.
- Hexen – Fastnar alltid på typ samma ställe, men vi får väl se i år.
Det var väl de jag hade tänkt gå igenom. Som ni ser är det enbart FPS som gäller när det kommer till retro för min del. En av anledningarna som jag tror att det beror på är att dagens FPS inte är lika bra som gårdagens, kort och gott. Ta spel i andra genrer, tex strategi såsom Civilization. Där är dagens Civilization 5 minst lika bra som Civilization 1, vilket innebär att det inte finns någon direkt mening med att spela ettan längre. Pratar vi Fifa-spelen så är Fifa 15 bättre än Fifa 97 för att ta ett exempel. Jag kan nog hålla på här ett bra tag till och visa på att de flesta andra genrer är, i alla fall, lika bra som de var för 20 år sedan. Givetvis finns det undantag, men de är få, och då enstaka spel, inte en hel genre.
Kategorier: Bloggserie, PC, Retro
