Doom 1 avklarat

måndagen den 21 januari 2019 

Då var det dags att stryka det första spelet på spellistan 2019. Det var förvisso innan jag skrev inlägget om spelåret 2019 som jag klarade Doom. Men det var lite senare efter att jag spelat det och Quake 1 som idén uppkom, så därför skriver jag om de första spelen någon vecka efter att jag har spelat dem.

Den ikoniska logotypen till Doom 1

Doom 1 är som det låter mycket riktigt det första spelet i Doomserien. Det släpptes redan 1993. Alltså för för mer än 25 år sedan. När en av spelets skapare(John Romero) bestämde sig för att släppa en ny expansion för det gamla spelet bestämde jag mig för att dra igenom de gamla ID Software-spelen från 90-talet för att vara i fas när det släpps gratis i februari.

John Romero, en av grundarna av ID Software gillade min tweet om Doom.

Så hur stor sig då ett 25 år gammalt spel idag? Faktiskt bättre än en kan tro. Idag finns det mängder av portar till detta spel som uppgraderar spelet till höga upplösningar, snygga effekter, mouselook, hoppfunktion osv. Men som den retronörd jag är kände jag att jag vill spela det så likt det bara går att spela det idag. Med porten Retro Doom inställd för att köra originalgrafiken med enda skillnaden att jag använder musen att titta vänster och höger (inte upp och/eller ned). Med en gammal hederlig CRT-skärm så var jag redo att återvända till 1993.

Ett gäng imps.

Tro det eller ej, det håller förvånansvärt bra! Det kanske inte har den fantastiska historien med 753 val som påverkar handlingen. Det kanske inte har en pil som berättar exakt var du ska gå. Men det som spelet har är äkta spelglädje med en exakt spelkontroll som är svårt att hitta idag. Känslan när du springer runt i de pixliga, mörka korridorerna är fantastisk. När du väl dör så är det inte för att kontrollen är dålig, det är för att du inte är tillräckligt bra ännu. Och det är helt okej. Bara att köra om banan från början eller om du sparat på vägen därifrån.

En av de första nivåerna med ett slukhål i mitten.

För att springa igenom spelet på lägsta svårighetsgraden är inte speciellt svårt, men ändå tillfredsställande. Vill du ha en rejäl utmaning finns det givetvis ett läge även för detta. Här finns Inga ”gömma-sig-bakom-lådor-till-hälsan-är-återställd”-fusk, utan får du ett bakslag på hälsan så är det så. I alla fall fram till du hittar en hälsolåda som kan ligga lite överallt på kartorna. Lite senare på de större banorna så intar en lite metrovania-känsla när du backtrackar nivån efter just den nyckeln du behöver för sista dörren. För är det något som knappast existerar i dagens spel så är det att behöva leta efter nycklar. Detta är dock något jag saknar, och jag älskar komma fram till en låst dörr utan nyckel med vetskapen att jag måste någon annanstans för att hitta den. Det är spelglädje för mig. Hoppas det är det för dig också. 

Nedan ser ni listan på spel som jag tänkt att spela under 2019. Den kommer att vara levande och uppdateras efter att jag klarat ett spel. Detta kommer att ske automatiskt på samtliga inlägg där den finns och är på så vis alltid uppdaterad.

  • Doom 1
  • Doom 2
  • Doom 3
  • Heretic
  • Hexen
  • Hexen 2
  • Quake 1
  • Quake 1 – Scourge of Armagon
  • Quake 1 – Dissolution of Eternity
  • Quake 2
  • Quake 2 – Ground Zero
  • Quake 2 – The Reckoning
  • Quake 4
  • F.E.A.R.
  • F.E.A.R. 2
  • F.E.A.R. 3
  • Dark Forces
  • Dark Forces 2
  • Jedi Knight – Jedi Academy
  • Jedi Knight 2 – Jedi Outcast
  • Unreal Gold
  • Daikatana
  • Project I.G.I.
  • Project I.G.I. 2
  • Thief Gold
  • Thief 2 – The Metal Age
  • Thief 3 – Deadly Shadows
  Kategorier: PC, Retro, Spelåret 2019

  Kommentarer