Mina tankar om 8Bitdo Gamepad

För ett litet tag sedan införskaffade jag en ny gamepad. Jag har tidigare köpt ett gäng Snes och Nes-kontroller från Ali Express och varit nöjd med dem. Så jag förstod inte riktigt varför jag skulle investera runt 400 kronor för något som jag nästan redan hade fast som kostade runt 20 kronor. Men efter att ha läst en mängd olika positiva omdömen så bestämde jag mig ändå för att införskaffa en. Jag försökte få tag i den europeiska varianten med färgglada knappar men lyckades inte hitta någon som hade den på lager. Eftersom jag inte orkade vänta så fick det bli den amerikanska med lila knappar.

Kvalitén i själva gamepaden är riktigt bra. Känns som originalen från SNES. Så första intrycket är riktigt bra. När jag sedan börjar synka upp den mot min Mac där jag har installerat en Amigaemulator kommer den riktigt stora vinsten. Det är busenkelt att lira mina gamla favorit-lir helt trådlöst. Jag styr Ben E Factor på ett sätt som Tac-2an aldrig riktigt kom upp i. Denna insikt insåg jag dock aldrig då, men såhär i efterhand så är den här kontrollen mycket bättre lämpad att spela Amigaspel än Tac-2an.

Direkt efter att jag har lirat Benefactor på min Mac så med en enkel knapptryckning så synkar jag upp den till min gamla stationära dator som jag har kopplat till en CRT-skärm. Där drar jag igång en SNES-emulator och spelar Lost Vikings, lika smärtfritt som man mindes att det var att dra fram den gamla kassetten och trycka in den i SNES:en.

Den är inte bara bra på retrospel, utan efter Lost Vikings har fått gjort sitt på skärmen kopplar jag upp den mot min Switch och lirar lite Fifa 18 och vinner med mitt MFF mot Sirius med 4-1 i första matchen med 8bitdo’n. Det har faktiskt gått så långt så att jag inte längre använder den betydligt dyrare Pro controllern. 8bitdo’n har allt man vill ha av en kontroll idag. Så jag skulle lätt rekommendera alla som är ute efter en ny kontroll till valfri dator/konsol att införskaffa en. För även till Playstation går den att använda, fast då måste man dock köpa till en liten adapter.


  Kategorier:
Amiga, PC, Retro


  Gamla tidningar – PC Attack 1995

Jag och My stod framför alla mina tidningar igår och funderade på hur många tidningar jag egentligen hade. Som den pedagog jag är så räknade vi överslagsräkning och multiplikation för att komma fram till att jag har lite över 1000 tidningar. När vi sedan räknade att varje tidning i snitt kanske kostade 50 kronor blev det genast stora siffror att hålla koll på. Men jag tänkte i alla fall att börja med den första tidningen jag någonsin köpte som innehöll en CD-ROM-skiva! Detta var den brittiska tidningen PC Attack. Att på den här tiden(1995) få med en cd-skiva fanns inte ens på kartan för de svenska tidningsjättarna. Här var det på sin höjd en diskett som följde med. Sedan att cd-skivan som följde med här var 200 mb större än vad min dåvarande hårddisk var gjorde bara det hela ännu mer svindlande.

Jag tänkte också att det skulle vara kul att göra några sådana här inlägg lite då och då. Det är ju oftast så att jag tycker att det är roligare att läsa om gamla spel än att spela nya. Jag får mycket mer nöje av det samt att jag inte behöver lägga 20 timmar på att följa en pil som visar mig exakt var jag skall gå. Här behöver jag i alla fall kunna läsa för att förstå vad som står i tidningarna samt att minnas spelens guldålder som börjar sakta komma tillbaka med allt vad indiespel heter.

Jag kom ganska nyligen från Amigans värld och hade länge saknat ett spel att ersätta Sensible Soccer med. Här på skivan fick jag äntligen det som nästan nådde upp till Senible soccers nivåer, nämligen Football Glory. Bara det att det kallas football och inte soccer gav ju pluspoäng redan då. Två versioner fick det till och med plats med, en med ljud och en utan. Otroligt! Den största skillnaden på detta och Sensible Soccer minns jag var att alla glidspår liksom låg kvar. Så efter en halvlek glidande så var gräsmattan inte jättegrön längre. För glidtacklades var ju det mesta man gjorde i detta spel 😉

Lost Eden från det franska utvecklarteamet Cryo! Jag hade bara sett deras logga på en kompis Compaq Presario och det var nog bland det snyggaste jag hade sett då(efter Doom). Så att jag både spelade demot och köpte det kompletta spelet sedan var inte någon högoddsare. Spelet i sig var väl aldrig så där bra egentligen, men grafiken var det som fick mig att spela i timmar.

Jag spelade typ hur mycket Lemmings som helst på min gamla Amiga 500+ och min Commodore 1084S-skärm! Så när jag hade bytt till PC och fick se att det nu skulle komma i 3D så blev jag ju så glad att jag sålde min Amiga och skärm. Något som jag ångrat bedrövligt mycket senare, men som jag åtgärdat med att köpt in 3 nygamla Amigor.

Lemmings 3D tycker jag har fått oförtjänt mycket kritik genom åren. Jag tyckte riktigt mycket om det. Men kanske lite som med Lost Eden så var det antagligen mest för grafiken. För när jag har testat det på senare år så är ju kontrollen över kameran helt bedrövlig.Vi bläddrar vidare i tidningen. Z står det. Detta var alltså innan Z hade släppts. Helt sjukt vad historiens vingslag slår emot mig för här är ett spel jag lagt många hundra timmar på. Och det håller faktiskt riktigt bra även idag. Har ju släppts några uppföljare också som är helt ok. Har ni inte spelat det så är det bara att sätta igång 😉

Tänk att dom hade rätt redan då! Att Doom är världens bästa spel behöver vi väl inte orda om längre? Det är ju fortfarande sant menar jag. Och idén här i tidningen att ha med ett gäng banor varje månad är ju helt fantastisk. Jag minns trixandet när man skulle få igång spelet med banorna och vilken hacker man kände sig som när man lyckades.

Fler ikoniska spel recenseras i tidningen. Tänk att man inte visste vad c&c var innan det här året. Det fick 93% i betyg och dom skrev om hur våldsamt det var. Jag minns att jag tyckte det var häftigt att i spelet så kunde man se rörliga filmer med riktigt ljud där folk pratade. Nu får man tänka på att det var bara något år sedan jag skaffade min 486a utan varken cd-läsare eller ljudkort. Så utveckligen var rasande snabb från blippandet i Doom till ljudmattan i c&c.

Nu tänkte jag avsluta det här inlägget här i soffan för att gå ut lite i solen och vila upp mig lite.


  Kategorier:
Retro, Tidningar


  Dags för den årliga genomspelningen av Doom 2

Nu är det sommar igen och jag har mer eller mindre bosatt mig ute i sommarstugan. Har förvisso ett par veckor kvar att jobba innan jag går på sommarlov men redan under den här helgen har jag tjuvstartat lite. Här i sommarstugan har jag ju lite av mitt retromecka där det står en Windows 98-dator, en Megadrive, en Psx, en Sega Master System, en Amiga 600 och datorn jag just nu sitter vid, en Macbook Pro som inte får installeras några spel nyare än typ 2005 på. Den klarar nog inte nyare heller btw.

Varje år brukar jag ju spela igenom de båda Doom-spelen, något av Quake-spelen. I år får vi se vad vi kommer att hinna med. Jag har tjuvstartat lite med att ta de första levlarna av Doom 2 nu redan. Och detta gör jag i den fenomenala motorn Doom Retro som nu är uppe i version 2.4.5. Här får man uppleva Doom i dubbla upplösningen från vad som var tänkt från början. Alltså i hisnande 640×400! Högupplöst på riktigt med andra ord. För utom detta så är det inte mycket som har rörts från originaldoom. Det är samma härliga grafik, samma härliga sound och samma härliga känsla som det varit ända sedan 93, eller 94 i Doom 2’s fall.

Så frågan jag ställer mig varje år kvarstår även i år. Är Doom 2 världens bästa spel även i år? Lite kort kan man ju säga att det har tagit hem GOTY varje år sedan 93-94. Fast eftersom GOTY tänks egentligen vara årets bästa spel så faller det lite. Men varför kan man inte få ha med förra årets bästa spel i årets bästa spel om nu förra årets spel är way bättre? Jag gillar inte att tvångsmässigt krysta ut ett GOTY om det inte slår förra årets spel. Eller året där före igen osv. Med det sagt ska jag nu kasta mig in i Doom 2 igen och ta några levlar innan sonen hinner vakna från sin dagssömn.


  Kategorier:
Retro


  Monster Hunter till Doom 2

Screenshot_Doom_20150304_121321

Jag har testat två nya banor till Doom 2. Det kanske inte låter speciellt mycket i dagens mått mätt. Men dessa två banor höll mig underhållen under i alla fall 1.5-2 timmar. Och med tanke på att det är gratis underhållning så är det aktuella ämnet underhållning per krona väldigt bra till det här spelet. Då räknar jag givetvis att de allra flesta har Doom 2 sedan 20 år tillbaka. Annars finns det säkert att köpa för någon 20-lapp eller så.

Banorna som jag nu har testat sitter egentligen ihop. Det skulle ha varit en bana från början men eftersom den blev såpass stor så fick den delas upp i två separata delar. Övergången sker dock i samma rum och vissa av båda banorna är samma för igenkänningens skull. Som synes på bilden är detta inte en vanlig Doombana som sig bör i trånga korridorer. Nej, här är det stora vidder som gäller. Det är en smart design som aldrig blir tråkig när man springer runt bland monster. Det är de gamla härliga vanliga monstrena som vi ser förutom två nya tillägg. Dessa är dock sparsamt använda, men man hoppar ändå till lite när man ser något nytt.

Jag har spelat igenom dessa med hjälp av GZDoom-motorn eftersom jag tyckte det var skönt att kunna titta upp och ner när det fanns så mycket vackert att titta på. Annars körs banan med fördel på Retrodoom-motorn. Klicka här för att tanka ner de båda banorna och njut av ett FPS-spel på det sättet det var tänkt att vara!


  Kategorier:
PC, Retro


  Far Cry håller än!

far-cry-hd-11

För exakt 10 år sedan släpptes Far Cry 1. Det var ett så kallat ”öppen värld-spel” där man kan springa runt lite bäst man vill och skjuta på lite vad som helst. Det som var det stora med just det här spelet var dess grafik. Den var bedårande vacker. Bilden ovan är från just det här spelet utan några som helst modifikationer. Det var så här det såg ut för 10 år sedan. Träden rör sig lite lätt i vinden vilket var en stor bedrift på den här tiden, men träden rör sig ju fortfarande i dagens spel. Så, har det egentligen hänt speciellt mycket?

 

Jag har under sommaren kört en 10 timmar av det för att kunna få mig en uppfattning. Parallellt har jag även kört Far Cry 3. Och faktum är att jag tycker inte att det här hänt så sjukt mycket på 10 år. Visst, det man tyckte var en öppen värld var inte så öppen som den är i dag. På ont och gott. Det finns inte lika många springa runt och hämta 1300 fjädrar eller liknande uppdrag som bara är där för att de som vill maxa spelet. Det är positivt! Men i övrigt, grafiken håller än, spelmekaniken håller än och är ibland till och med bättre än dagens spel. Ljudbilden håller. Ja, allt håller. Så har ni inte kört igenom det här så rekommenderar jag det varmt i väntan på Far Cry 4 som släpps senare i höst.


  Kategorier:
PC, Retro