Årets första spel avklarat
Lite oväntat att årets första avklarade spel skulle bli Festers Quest! Det hade jag inte trott för bara 7-8 dagar sedan. Men sedan hände något fantastiskt! Något som fick mig att ta upp NES-spelandet på allvar igen. För mycket har på senare år handlat om Amigan och PCn. Vilket det iofs fortfarande handlar om till största delen. Speciellt nu när jag i morgon ska åka 35 mil söderut ”bara” för att hämta en 486a.
Så hur kom det sig då att jag började spela Festers Quest trots alla spel jag har i min backlogg. Jo, lite slump och lite genomtänkthet. Jag berättade ju på twitter för ett par dagar sedan att jag hade införskaffat en Retroid Pocket 2. Vilket kort och gott är en Androidtelefon med styrkors och knappar på, utan telefondelen och i det passande 4:3-formatet. Och förutom att det är ett otroligt kvalitetsbygge så är den även riktigt billig. Typ 800 kronor kostade den. Men jag får väl berätta mer om den i ett annat inlägg. Nu handlade det ju om Festers Quest. Jag köpte Festers Quest någongång 90-91 tror jag det var. Spelade igenom det då trots den höga svårighetsgraden. Och jag gillade det. Men sedan har det stått i hyllan och jag har satt i kassetten då och då för att köra lite och sen dö. Och dö i Festers Quest innebär att man får börja om från början. Inga extraliv här inte.
Men med Retroid Pocket 2 så har jag haft möjlighet att spara. Snabbspara när jag vill och snabbladda när jag vill. Jag hade aldrig klarat spelet i dag om det inte vore för denna funktionen. Bossarna i spelet är riktigt svåra och jag dog en hel del på dem. Skulle jag behöva börja från början efter 2-3 timmars spelande så hade jag aldrig gjort det. Men frågan är då egentligen om spelet håller än i dag? Och det tycker jag att det gör. Och det passar sig utmärkt i bärbart format där jag kan ta upp det och spela en kvart här och där. Jag gillar verkligen hur man kan uppgradera sitt ”skjutvapen” och piska. Enkelt men effektiv.
På bilden här nedan så minns jag att jag var helt förbluffad över hur vackert det var. Jag minns att jag gick fram och tillbaka på den här bryggan och ropade på både mamma och pappa för att dom skulle få se hur verklighetstrogna båtarna var. Och visst är det fortfarande ett par riktigt snygga båtar?
Inte nog med att det var vacker 2D-miljö. Innan bossarna fick man gå runt i en labyrint i ”äkta” 3D. Detta var ytterligare ett sådant där moment där jag ramla av sängen av hur snyggt det var. Japp, jag spelade oftast i sängen på min 20″ Goldstar-TV med högtalare sådär på höger sida som dom såg ut på den tiden.
Något som däremot inte var snyggt var bossfighterna. Vet inte riktigt om det är något konstnärligt drag som jag inte förstår eller om det var en tekniskt begränsning eftersom bossen rörde sig, jag rörde mig och missiler som jag sköt rörde sig. Men oavsett så var dom varken snygga eller roliga. Jag gillar ju egentligen aldrig bossar. Oftast förstör dom bara och gör att jag fastnar i spel som jag annars tycker är roliga(tänker senast på Fenyx).
Så, kan jag då rekommendera Festers Quest år 2021? Både ja och nej. Har du möjlighet att köra det via en emulator med sparningsfunktion så absolut ja! Har du bara originalkassetten på ditt NES så skulle jag svara nej. Såvida du inte gillar att plåga dig med att dö, börja om, dö, börja om och därefter dö igen innan du stänger av spelet och låter kassetten stå orörd i 10 år till.
Notering här är att det är en gråzon med emulatorer. Men eftersom jag en gång i tiden köpt spelet och har det kvar i min ägo så känns det moraliskt ok att spela spelet via emulator. Jag hade det till och med framme bredvid mig i soffan för att få den lite mer äkta känslan. Att titta på kassettens klisterlapp, dess glans och dess lukt är något speciellt. Att sedan bläddra i manualen och drömma sig bort på kartongens baksida på samma sätt som man gjorde när man stod där på Åhlens en höstdag 90-91 och valde just detta spelet. Det är något speciellt som inte går att uppleva av att bara spela ett icke köpt NES-spel.
Kategorier: Nintendo, Retro
