Top 5 – 1993

1. The Settlers (Amiga)
43161261_0162a2e2de

Ett av världens absolut bästa spel någonsin som tyvärr inte gör sig speciellt bra i dag. Jag kommer ihåg det sjukt vackra introt på Amigan som bara det låg på en helt egen diskett. Fattar ni! 880 kilobyte ren och ram grafikporr! Man kunde om man ville hoppa direkt till nästa diskett, fast det ville man ju aldrig. Introt skapade den stämningen man ville ha inför varje spelomgång. Samtliga banor togs fram helt slumpmässigt. Man kunde dock skriva upp sina bästa banor med en 16-siffrig kod. Det var dessa koder som fans av serien skickade in till speltidningarna för att visa upp sina bästa banor. Det fanns 9 olika storlekar på banorna, från 1 som var minst, till 9 som var störst. På min Amiga 500+ hade jag “bara” 1 mb RAM. Det var iofs mycket ijämförelse med lillebror Amiga 500 och dess 512 kb. Men det räckte bara till att skapa banor upp till storlek 4. Självklart räckte inte det för 13-åriga mig, utan jag sparade helt enkelt ihop till ett helt megabyte extra RAM-minne för 999:- på Datic. Helt plötsligt kunde jag utforska oändligt stora banor på storleksgrad 9.

 2. Doom 1 (Pc)
doom4360

Doom 1 var spelet som fick mig att konvertera från min kära Amiga till Pc. Jag var hemma hos en kompis som nyss hade skaffat Pc. Jag var egentligen emot Pc, dels för att det var dyrt, men även dels för att de tidigare Pc-maskinerna jag varit i kontakt med hade bara visat upp bedrövligt ful grafik och tjutigt ljud. Jämför det med introt på Pinball Fantasies på Amigan. Det är 30 år i utveckling emellan de maskinerna på den tiden. Men det här var något annorlunda, det här var en Compaq Presario – allt i ett dator. Med något sådant häftigt som CD-Rom. Jag hade aldrig sett en sådan mackapär tidigare inmonterad i en dator. Med svindlande 24 mb RAM-minne och 25mhz 486 processor färdades jag igenom de mörka och helt sjukt snygga korridorerna i Doom. Jag var tvungen att kapitulera. Det fanns ingen annan utväg. Jag sålde det mesta jag kunde för att få råd med en Pc. Amiga-tidningar, Nes-spel, gamla leksaker och även min gamla trotjänare Amigan… Tillslut hade jag 13000:- och kunde få tag i en 486:a med 50mhz, dock utan varken ljudkort eller Cd-rom, men det sket jag i just nu. Det enda som behövdes var Doom!

3. Cannon Fodder (Amiga)
Cannon_Fodder_-_1994_-_Virgin_Games,_Ltd
Ännu ett Amigaspel där introt bygger upp hela stämningen för spelet. Än idag måste introlåten hålla till ett av spelvärldens bästa. Spelet själv var simpelt, men otroligt roligt. Man gick runt och skjöt fiendesoldater med en enkel musklickning. Ett av de roligaste momenten var helt klart när fienderna hade dödats, att än en gång skjuta på dem, och se dem flyga över skärmen. Sedan kunde man skjuta på dem igen, och igen, och igen…

4. Simon the Sorcerer (Amiga)
Simon_the_Sorcerer_II-_The_Lion,_the_Wizard_and_the_Wardrobe_-_2001_-_EPIC_Interactive_Entertainment
Tycker ni jag tjatar om jag tar upp introlåten i ännu ett Amigaspel? Givetvis inte! För med ett sådant sjukt bra musikchip kändes det som att speltillverkarna inte kunde misslyckas. Det bara låter så sjukt bra! Spelet då? Ja, i min skola slår det lätt Monkey Island. Det har verkligen allt. Men det bästa, och det som gör det lite likt The Book of Unwritten Tales är alla kopplingar till gamla sagor som man hela tiden känner igen sig i. Min favorit är helt klart scenen med trollet på bron, och de tre bockarna bruse. Jag ler än i dag när jag tänker på det.

5. Syndicate (Amiga)
synd_ingame_laser_carexplode_hq
Ok mina vänner. Så här såg det ut. Och så här ska det se ut när det görs på rätt sätt. Det här är Syndicate när det är som bäst. Jag tycker att övrig information om det här spelet är överflödigt. Ni som aldrig har spelat det kommer säkert ha kul med “uppföljaren” som endast delar titeln med originalet. Övriga som mig själv göre sig icke besvär.

Bubblare:

Star Wars – X-Wing (Pc)
Star%20Wars%20-%20X-Wing%20Collectors%20Edition_5
Jag har egentligen aldrig varit mycket för flygspel. Men när det kommer till Star Wars så brukar det gå lättare att smälta för mig. Nu är det inte bara ett Star Wars-thema över ett tomt skal vi har att göra med här, utan ett riktigt kompetent, och snyggt spel!

  Kategorier: Amiga, Årets spel, Bloggserie, PC

  Kommentarer

15 kommentarer to “Top 5 – 1993”

  1. Sebastian den 7 januari 2012 22:21

    Vad är det där för ett konstigt perspektiv i Syndicate? Hade ens karaktär en konstant nära-döden-upplevelse genom hela spelet? Skumt. Men han verkar ha frisknat till nu i alla fall. 😛

  2. Aftonstjaerna den 7 januari 2012 22:46

    haha, ja, jag har för mig att jag dog mest hela tiden 😛

  3. Oskar den 7 januari 2012 22:38

    Enligt mig saknas det ett fantastiskt spel på listan, X-COM: UFO Defense! Ett annat fantastiskt spel som kom till Amiga 1993 är ju Dune 2. Jag var å andra sidan en strategi-nörd av rang på den tiden, så jag hade utan tvekan offrat spel som Simon the sorcerer samt Doom för X-com och Dune 2 😀

  4. Aftonstjaerna den 7 januari 2012 22:47

    Ufo släpptes enligt min räkning 94, så därför har jag inte med det (utan att avslöja nästa lista :P), däremot gick jag på 92 när det kom till Dune 2 då jag gick på Wikipedias lista, kom inte ihåg bättre 😉 —> http://www.aftonstjaerna.se/2011/08/top-5-1992/

  5. Oskar den 7 januari 2012 22:54

    Rörande året på X_com skyller jag på Yogscast och deras genomspelning av X-com som jag tittade på häromdagen 🙂 Man blir riktigt nostalgisk


  6. Robert den 9 januari 2012 17:33

    Jag som nästan aldrig håller med dig om något kan bara nicka på huvudet instämmande. Riktigt bra spel.

  7. Aftonstjaerna den 21 januari 2012 21:34

    Någon gång måste vara den förste! 😉

  8. Aftonstjaerna den 21 januari 2012 21:34

    Någon gång måste vara den första! 😉

  9. Jonas Andreasson den 9 januari 2012 18:54

    Åh! The Settlers. Musiken. Stämningen. Den makliga takten. Vilka minnen 😉 Tack för att du tar mig tillbaka till barndommen 😉 Introt som du skriver, man trillade ju av stolen ! Fuuuuck vad snyggt det är 😉 Hade också lite minne i min maskin, så det räckte inte till alla ljudeffekter, haha.

  10. Aftonstjaerna den 21 januari 2012 21:35

    Det var sjukt snyggt!

    Det finns nog inget bättre än att minnas spelens storhetstid 😉

  11. Dina den 25 februari 2014 21:31

    I had no idea how to approach this beoo-ernfw I’m locked and loaded.

  12. Holmberg den 9 januari 2012 19:37

    Bara Settlers på den här listan som jag inte kan ställa mig bakom hyllandet utav och det är bara för att jag inte spelat det 🙂

    Simon the sorcerer var det första spelet som lärde mig att spel kunde vara skratt-roliga också.

  13. Aftonstjaerna den 21 januari 2012 21:36

    Oj! Då har du missat något! Inte för att jag tycker att settlers 1 håller i dag, men får du ta på 10-årsutgåvan av Settlers 2 kan jag starkt rekommendera det, snyggt med det gamla sättet att spela på!

  14. Oskar Källner den 9 januari 2012 23:52

    Japp. Fantastisk lista.
    De visste hur man skulle göra spel 1993. 🙂

  15. Aftonstjaerna den 21 januari 2012 21:38

    Synd att de flesta glömt bort det nuförtiden, eller, som jag tror det är. Nu är det bara ett jobb som vilket som, man går dit och hämtar ut sin lön, sen är det skit samma om spelet säljer eller inte. Nu generaliserar jag nått åt det grövsta, men ibland känns det så 😉